Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅ På
702
— Hm, 217 kronor — hm — det är minsann ingen
bagatell, tycker jag. Ar Sven Jonsson skyldig något?
— Nej!
—- Inte, hm.
Konsuln tog fram ur skrifbordet en reversbok och
efter på J. j
— Sven Jonsson i Sunnerboda, hvad, är det inte ni?
Jo
oQ
— Jo — men jag ’ä” inte skyldig nå’t, utbrast Sven
Jonsson.
— Fins der någon annan Sven Jonsson i Sunner-
boda?
— Ne—ej!
— Ah, då ha ni väl glömt bort den der reversen
— hundra kronor — ingen småsak!
-—- Så sant mej Gud hjelpe till lif och själ, ä jag
inte skyldig nå’t, bedyrade Sven Jonsson.
— Men Herre Jesus, namnet har väl inte kommit
dit af sig sjelf? Försök att erinra sig.
— För hvilket år ä’ den, sporde Sven Jonsson efter
en lång pans:
— För i år!
— Och för hvilken månad?
– April!
— April! Då låg jag sjuk. Strax på nyåret fick
jag en sån svår värk, att jag måste krypa till sängs,
Ser: konsuln, ;ech:sdet:; har jag liggat ända «til slutet 1
Maj — så inte har jag skrifvit reversen, inte.
— Nu ljuger du, skrek konsuln och slog den knutna
näfven så hårdt i skrifbordet, att alla grannlåterna hop-
pade.
Jag kan lägga min salighetsed på, ätt det var du.
Tror du inte, att jag känner igen dig, hvad?
Du stod "här vid -skrif bordet och, skref, ja, det vill
säga, jag skref och du höll handen på pennan.
Ser du -— här står också med »handen på pennan».
föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
