Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gj
De skyndade fram, tills de nådde ett ljusgrönt tre-
våningshus, från hvilket sköt ut en förgyld stång, bärande
en skylt med inskriften:
Ljungstedts caffeé och condittori.
» Konsulinnan tog i två skutt de höga trappstegen
på gatan, rusade in i förstugan, slog upp dörren till
höger och trädde leende in i kaféet. Konsuln kom vag-
gande strax efter, andfådd och förpustad.
— Hvad önskar herrskapet? sporde fru Ljungstedt
och lade bort Fäderneslandet.
— Tag — för — en — krona bakelser, stönade
konsuln — och en flaska champagne af Pommery &
Greno’s torra Carte Blanche.
Konsulinnan knep konsuln i armen och hviskade:
— Inte champagne — öfverflöd!
— Det är ju vår bröllopsdag, sade konsuln och, såg
på henne med ett ömt leende.
— Är det inre rummet ledigt? sporde konsulinnan.
— Ja -— var så god och stig in, sade fru Ljungstedt.
Konsuln förde undan den purpurröda, utfälda gar-
din, som skilde butiken från det inre rummet.
Det var halfskumt der inne i det lilla smala kabi-
nettet.
Efter ett långt dröjsmål kom fru Ljungstedt med
ett fat bakelser, två spetsglas och en flaska: Carte
Blanche;..sec:
Champagnen serverades.
När gardinen väl fallit igen efter fru: Ejungstedt,
höjde de glasen, i hvilka skummet började sjunka, och
skålade.
— Det var då väl, att vi kommo hit in, utbrast
konsulinnan, ty se hur. det ösregnar!
Hon satte glaset bort, flyttade sig hän till det stora
fönstret och betraktade gapskrattande de stackare, som
sprungo’ der: ute för regnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
