Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Och nu kom karavanen, som haft tjära till staden.
Hästarne satte nosarne i vädret, och oxarne riktigt
trafvade.
Tjärbönderna gingo nu inte bredvid vagnarne, utan
suto uppe hos qvinnorna, som de höllo om halsen.
Och hela sällskapet hojtade, skrålade och tjöt.
Konsuln kastade en snabb blick på Sven Jonsson.
Han, som annars var så nykter, tycktes nu alldeles
döddrucken. :
Han hade lutat sig mot den der megäran, som på
morgonen lofvat se till hans häst.
Armarne hängde slapt åt sidan, ögonen voro half-
slutna, läpparne blåbleka, och från kinderna tycktes hvar
enda blodsdroppe ha flytt.
Fingrarne orkade ej längre hålla fast om tömmarne,
utan måste megäran, som var pionröd och hvars öga
glödde som ett eldkol, gripa tag i dem.
Konsuln drog sig tillbaka i soffhörnet, när Sven
Jonssons slöa blick föll på kaféfönstret.
== Tsoh,: så fulla de; äro, utbrast konsulinnan; - Til
och med qvinnorna ha fått mer än de tåla. 3
— Riktiga svin allesamman, utbrast konsuln och
fylde champagneglasen på nytt.
Tänk, om de kunde spara, de kräken, som annat
folk, utbrast konsulinnan, så kunde de må som perla i
guld, ty de få ju så glupskt betaldt i år. A propos tjära
= fick-du-de:derturinornå, som de haft till staden?
— Ja!
— Och förtjenar du mycket?
— Nej, rakt ingenting, gnälde konsuln -— konkur-
rensen är så stark i år. Skål!
— Skål!
Hela rummet upplystes af ett: blåaktigt sken.
Konsulinnan gaf upp ett anskri och spilde ut hälf-
ten af champagnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
