Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Emile Zolas »Germinal», anmäld af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
810
När man i våras läste en tidningsuppgift om, att Emile Zola be-
gifvit sig till Monceau-les-mines för att studera den stora strejken,
som brutit ut dernere i kolgrufvorna, tänkte hvar och en älskare af
hans författarskap med förväntan och spänning på det nya verk af hans
hand, som skulle skildra arbetarförhållandena. Ty ingen skönliterär
författare, som lefver i dessa dagar, torde vara mer kompetent än Zola
att skrifva en dylik bok. Allt ifrån sin första ungdoms sträfsamma och
bekymmerfylda dagar har han oaflåtligt studerat den franska arbetaren.
En af hans tidigaste småskisser »Grofsmeden» (Contes å Ninon) skildrar
en smedja och arbetet der med hamrar och blåsbälg i ett språk, hvilket
i sin klangfylda styrka har något af den dånande rytmiken hos en ham-
mare, som: i regelbundna slag faller ned mot städet. Och sedan dess
har han framstält de flesta olika yrkesmän, framstält dem i utöfvandet af
sitt yrke med ett lif och en natursanning, som icke annorstädes åter-
finnas. Specielt är »L assomoir» att betrakta som kroppsarbetets stora
epopé, ja mer än så en skildring af arbetarnes lif i helg och söcken,
hemma och ute, hvartill verldsliteraturen icke har make.
Nu har »Germinal» kommit, och om den också icke i konstnärlig
styrka, i rikedom på djupa och belysande iakttagelser kan jemföras med
»L’assomoir» har den dock en social betydelse, som icke står efter dennas.
En strejk — det är ju ett ämne, som man icke sällan råkar i böcker;
ett tacksamt ämne för skildringar med dramatisk verkan af sådant slag
som Coppée t. ex. ästadkommit i sitt vackra poem »Gréve des forgerons>.
Men Zolas bok är något annat — det är en nästan vetenskaplig fram-
ställning af en strejks orsaker, förlopp och följder, en framställning, som
genom sin diktande kraft, sin gripande, omutliga sanningskärlek kommer
att inverka på många menniskors åsigter om arbetarerörelserna vida
mera än lärda och tunga sociala arbeten, dem publiken icke orkar läsa
till slut... Och med vanlig kärlek till sitt ämne har Zola behandlat det.
Just denna pietet för allt menskligt, som låter Zola år efter år försänka
sig i olika samhällssferer och afteckna dem med fotografisk noggrannhet,
synes mig vara just det drag, som närmast förenar honom med hans
stora lärare Bualzace. Liksom denne i sin »Comedie humaine» t. ex.
skildrade en parfymfabrikörs lefnad och skiftande öden (César Birotteaw)
med den detaljerade omsorgsfullhet, som en historieskrifvare använder
vid tecknandet af någon stor mans lefnadssorger, eller en dålig
qvinnas knep för att lura sina älskare (madame Marneff i »>La cousine
Bette»). med samma strategiska omsorg som en krigshistoriker i färd
med att beskrifva en fältherres manöver, så fördjupar sig också »Les
Rougon-Macquarts» häfdetecknare till den grad innerligt i sitt ämne, att
han kan :skildra sina personer, som han kände »deras bekymmer i sitt
sinne och deras trasor på sin rygg».
Nåväl, vi slå upp »Germinal». Framför oss ligger ett flackt slätt-
land utan berg eller höjder, ett slättland, vid hvars horizont himmel
och mark tyckas flyta samman. Det är grufdistriktet Montsou med sina
rader af kolgrufvor, sina massor af likstora arbetarbostäder med detta
pinsamt lika, fabriksmessiga snitt, som dylika bostäder hafva öfver sig.
Det är tidigt på morgonen, och ’gryningens bleka dagsljus hvilar grått
och tungsint öfver trakten, då familjerna vakna i de trånga rummen,
der. föräldrar, och barn, bröder och systrar sofva tätt nära hvarandra,
och ut ur de mörka, kala husen strömmar en flock af arbetare och
arbeterskor för att fara ner i grufvorna och börja sitt tunga, släpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
