Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - General Grant, en minnesruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
menniskor onödigtvis sätta sina nackar på spel: likaså var
jag med honom vid Niagara, der just då Blondin uppträdde,
och från detta skådespel gick han också sin väg, ond och
nervös vid aåsynen af den arma varelsen, som utpyntad i
brokig kostym gaf sig af öfver vattenhvirfveln på en stål-
tråd. Dylika känslor kunde han dock undertrycka, när
nödvändigheten så fordrade. Han vågade sitt eget lif och
var redo att offra det för sitt land, och om det gick der-
hän, var han ock redo att i nödens stund uppoffra sina
landsmän, ty han visste, att också de voro villiga till ett
sådant offer.
Otvifvelaktigt var det snarare som krigare än såsom
ledare som Grant isynnerhet utmärkte sig. Han var för-
trogen med sina resurser och snabb att fatta sina beslut
både vid Belmont och Donelson, men det var hans oöfver-
vinneligt fasta föresats, som segrade så väl på dessa tvenne
slagfält som vid Shiloh. På samma sätt som det är med
menniskor, så är det med arméer och generaler: skicklighet
och kraft äro ofantliga fördelar, men mod uppväger dem
båda. En gång, då vårt samtal vände sig om en batalj,
sade jag något, som ungefär gick ut på det samma, och
frågade honom, om han ej höll med mig derom. »Det är
er åsigt», svarade han, »och den låta vi få gälla.> General
Grant har vänner, som ständigt sökt att förmå mig att ej
för mycket framhålla just denna uppfattning af hans karaktär.
De säga: »Verlden är redan nu mer än benägen att anse
honom som en som har haft håg att ’slå till. Ni bör så-
ledes ej allt för mycket inskärpa denna föreställning om
kraft — ej ens om moralisk kraft.» Och likväl kan jag
icke afhålla mig derifrån; det var mannens moraliska kraft,
hans mod, som städse stod honom bi under gynsamma eller
oblida omständigheter, hans djerfhet vid Vicksburg, hans
otämjeliga trots vid Shiloh, hans orubbliga beslutsamhet
vid the Wilderness, som alltid till slut bringade honom
segern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
