Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Efter revolutionen (anmälan af C. T. Odhners Gustaf III:s historia) af V. K—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se
|
|
SS
SES TS
854
korruptionen, att deras sammankallande skulle uppskjutas
till dess regeringen trodde sig kunna förhindra främmande
makter från att återupplifva det gamla mutsystemet.
Värre var, att icke: i regeringsformen tillförsäkrades
riksens råd ett jemnt och regelmässigt inflytande på ärende-
nas gång. Rådsherrarne skulle »råda k, m:t i rikets ange-
lägna värf och ärenden», men endast i några få fall ovil-
korligt och sjelfkrafda, eljes blott då, när »de af k. m:t
derom rådfrågas.» I de flesta fall var nämligen konungen
förpligtad att blott inhemta de rådsherrars mening, »som
om rådande ärenden kunnige äro och k. m:t dertill kallar».
En verklig konstitutionel rådkammare saknades således.
Detta h? de dock varit så mycket mera af behofvet påkal-
ladt, som icke riksdagen sammanträdde på bestämda tider.
Denna brist i regeringsformen skulle emellertid icke
hafva blifvit så synnerligen märkbar, ifall Gustaf III hade
haft sinne för lagliga former; Men han var alltför benägen
att sätta sig öfver dem, när de stodo i vägen för hvad han
ansåg rätt söb nyttigt. »Liksom många dra regentsnillen »,
säger Odhner, »hy ste Gustaf III alltför höga tankar om ge-
niets rätt och makt i verlden; skulle väl några lagparagrafer
hindra honom från att göra hvad han visste vara för landet
nyttigast?»
Härtill kom att Gustaf III, såsom redan antydts, ej
fattade den politiska frihetens värde och betydelse. Hans
eljes vanligen klart skådande blick fördunklades dels genom
skräckbilderna från partitiden och dels genom de stolta
herskaregestalter bland hans samtida, hvilka på den upplysta
despotismens väg blifvit sina folks välgörare och nu lockade
till efterföljd. Karaktäristisk för Gustaf III:s uppfattning
af en tillbörlig politisk frihets gränser är den nya tryckfri-
hetsförordning, som han utfärdade. Enligt den samma skulle
såsom högmålsbrott bestraffas allt, som »qväljer vår och
rikets majestät, höghet och rätt», och dertill: kunde hänföras
nästan hvarje klander af regeringen E sh dess åtgärder.
Alltså frihet att diskutera alla politiska frågor, så länge de
voro oafgjorda, men förbud att klandra ä fattade besluten,
Man har stundom plägat framställa skilnaden mellan
den förra och den senare delen af Gustaf III:s regeringstid
så skarp som motsatsen mellan ljus och mörker. V id läs-
ningen af prof. Odhners arbete SÅRA man oriktigheten i att
antaga en sådan hardt när oförmedlad motsättning. Redan
"Web ev SE NRSRSIER RAG RNR Eee N RE SR ENSE aa BYSEN 4
a rr RR —V fr —— —
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
