Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Några samvetsfrågor för damerna, derjemte en historisk moderevy af d:r Emil Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
sitt ursprung. Bland våra sjömän påträffa vi dessutom ännu i
dag ett slags tatuering af armarne och ej heller är det ovånligt
att skolpojken långt innan han valt lefnadsbana, försöker sig på
konsten. Äfven detta är endast ett sjömansmode, låt vara att
det kan ha sitt lilla praktiska berättigande såsom igenkännings-
tecken. — Tatueringen i sin enklaste och mest outvecklade form
träffade man hos de vilda stammarne i Australien. - Hos dessa
visade huden en mängd oregelbundna krokiga eller räta med aska
eller jord fylda ärrbildningar som åvägabragts med hvassa stenar
eller benstycken. Under tidernas lopp utvecklade sig emellertid
tatueringen småningom till en verklig konst. På flera af Poly-
nesiens öar visa infödingarne hudteckningar i olika färgnyanser,
som vitna om ett verkligt artistskåp. Långvarig och ytterst smärt-
sam måste dock, som man lätt bör kunna fatta, denna process
vara och ej heller är den utan sina olägenheter för välbefinnandet
och hälsotillståndet, då man betänker att härigenom en stor del
af. huden beröfvas sin ostörda funktionsförmåga. Vända vi oss
härifrån till näsan, läpparne och öronen så finna vi att dessa
organer under alla tider utgjort ett älsklingsområde för en mängd
varierande mode-anordningar: Näsan och läpparne ha endast hos
de ociviliserade folken, öronen ha derefnot under alla tider och
snart sagdt öfverallt varit föremål för modets mer och mindre
vanställande angrepp. ,Så har näsbrosket genomborrats och
försetts med åtskilliga bihang samt har man medelst insnitt och
stympningar på åtskilliga sätt sökt förändra och omdana detta
organ, som dock alltid härigenom i mer eller mindre grad beröf-
vat sin funktionsförmåga. Hos Australiens vildar hörde till
goda tonen att ett fingerstjockt ben- eller trästycke infördes och
fästades i mnäsbrosket; hos andra stammar bäras ringar i näsan
ungefärligen på samma sätt som af svårhandterliga och folkilskna
tjurar än i dag. På andra trakter blefvo läpparne föremål för modets
vexlande nycker; än genomborrades underläppen och försågs med
något nedhängande bihang af trä, ben- eller metall än var det
öfverläppen som på ett eller annat sätt tilltygades. Hos de nord-
amerikanska eskimåerna :genomborrades underläppen vid båda mun-
vinklarne och försågs med fastnitade trä-, glas-, eller metallstyc-
ken. Här underkastades endast den manliga befolkningen denna
behandling. På andra orter var det ensamt qvinnan som fick
släppa till näsa och läppar.
Då graden af dessa vanställande anordningar ej sällan stod
i ett pära och direkt förhållande till det sociala anseendet, unge-
färligen på samma sätt som en beklädnad nu för tiden bestäm-
Ur Dagens Krönika. V. 11—12. 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
