Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vår konstitutionella utveckling efter 1865, af Fritz Krook - III. Efter tjugo år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålL De intressen, som genom drefve representationsreformen och
ifven lyckades att sätta sin omisskänliga stämpel på den nya
grundlagen, yoro sedan icke längre hågade att höra talas om
hirarken ekonomiska eller konstitntionela reformer. Och lika som
de förmådde att göra sin vilja gillande, när det var fråga om en
rörelse framåt och för reformen, hafva de ifven länge nog lyckats
att göra den gällande, när uppgiften varit att hålla tillhaka.
Det är heller icke underligt att så kunnat ske. Vi hafva
sett hvilket inflytande dessa intressen hade före reformens genom*
förande. Detta måste ytterligare Ökas, sedan inga bindande skran*
kor längre funno* qvar i författningen mot detta inflytandes fulla
oeh fria utöfvande. På gruud af hvad här förut framhållits om
bildnings- och förmögenhetsförhållandena i vårt land tycktes det också
falla sig så naturligt att en klass, hvilken som våra tjenstemän så
väsentligen representerar bildningen, också tog en ledande plats inom
den nya representationen. I andra land anser man detta
emellertid icke alldeles så naturligt. Med undantag af Norge är Sverige
det enda land, der tjenstemännens representationsrätt i riksdagen
ir i principen erkänd utan någon som helst inskränkning. Redan
i Danmark måste en riksdagsman, som mottager en tjenst under
kronan, underkasta sig omval. I Frankrike måste en tjensteman
lemna sin anställning inom åttö dagar efter det han låtit välja
sig till deputerad, och om en deputerad mottager ett embete,
måste han underkasta sig omval. Samma är förhållandet i
Belgien, der en deputerad icke Är mottaga något embete, förr än
minst ett år efter, det att hans mandat i kammaren upphört att
hafva gällande kraft. I Nederländerna medför mottagandet af
eller befordran i statstjenst skyldighet att vädja till valmännen för
omval. Samma grundsats gäller äfven vid valen till tyska
riksdagen, lika som tilt deputeradekammaren icke blott i Sachseä utan
äfvaa i qjelfva Preussen. I andra land, såsom t. ex. i Baden
och Wttrtenberg, äro offentliga funktionärer icke valbara inom de
valkretsar^ der de haffa sin verksamhet. Huru förhållandet i
detta afseende ställer sig i England, de* denna grundsats i den
nyare konstitntionela rätten först uppkom, torde vara för väl
bekant att här behöfva återupprepas.*
* Dessa Uppgifter torde hafva sin tillämpning på förhållandena
sådana de i de olika landen äro ännu i dag. Uppgifterna äro nämligen
hämtade ur de nyaste arbeten, som finnas att tillgå på detta område,
Demombynes »Coostitutkms Emropéennes» och Damtes »Coaatitutions
Mödernes». A propas det senare arbetet är det just icke synnerligen
snickrande för vederbörande, när förf. i sitt företal klagar öfver att de
i våra svenska embetsverk utförda offioiela öfveroättaingärna af lagar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
