Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Luthersk papism. Med anledning af prestmötet i Vesterås. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i* i. - ’nliga kyrkan. Derför lyder också redan på den första
fr;iLrtn i nya katekesen: »hvarför kallas du kristen?» svaret
sa!i"i »Jag kallas kristen, emedan jag genom dopet är
upp-. i Jesu Kristi församling och med församlingen tror och
bi 1 ■■ er honom vara min frälsare och saliggörare». Det att
\ w öpt och att hafva en tro öfverensstämmande med for
haii.l »ens blir sålunda de väsentliga kännetecknen på att mac
är k; ten och att man tillhör det här med den utvärtes,
synliga korkan sammanfallande »de heligas samfund.» Sant är,
att »endast de menniskor äro hennes rätte medlemmar, som
äro helgade i en rätt tro». (Fr. 158). Men utanför kyrkan i
yttre mening med hennes kännetecken af en korrekt, renlärig
predikan af ordet och en korrekt förvaltning af sakramenten
— »enligt Kristi ord och instiftelse > — kan ingen höra dit
Att det gifves kristna samfund, som hvarken hafva dop eller
nattvard men som icke dess mindre utmärka sig genom lei
vande kristendom, genom en tro bevisad i kärlek — t. ei
qväkames — dertill tages här ingen Hänsyn. Det mildrand?
och utvidgande tillägget i den gamla katekesens förklaring of
ver hvar den rätta kyrkan finnes — »ja, allestädes der Krisi]
namn i en rätt tro åkalladt varder» — hvarigenom i sjelfra
verket erkännes möjligheten af att vara en sann kristen hvar
helst de subjektiva förutsättningarna derför förefinnas, äfven
der de objektiva förutsättningarna för en sann kyrka, >Gods
ords rena och klara predikande» och »sakramentens forrah
ning enligt Kristi ord och instiftelse» saknas — detta tillägg i:
utelemnadt i den nya katekesen, enligt hvilken alla, som ickt
höra till de döptes kyrka och icke hafva församlingens tro
äro okristne och hedningar. I samma anda säges, att det ir
genom »det af Kristus instiftade predikoembetet» som ordr
skall predikas och sakramenten utdelas i församlingen, hvar
igenom lekmannaverksamheten rent af uteslutes.
Dessa läror om dopets magiska verkningar, om kyrkai
såsom de döptes samfund — med upphäfvande af åtskilnaden
mellan den synliga och den osynliga kyrkan — och om de*
kyrkliga embetet såsom ett nådemedelsembete formulerades forst
af ett reaktionärt prestparti inom den tyska lutherska kyrkan
— genom män, sådana som Kliefoth, Munchmeyer m. fl. och
gjorde sig i allt vidsträcktare kretsar gällande under den tid
af politisk reaktion som följde på de revolutionära rörelsenu
år 1848 och i omedelbart samband med denna reaktion. Åi
ven i vårt land är det i nära sammanhang och troget förband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
