Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Strömberg, som är allt annat än lyckad i den rolen, både
ur lyrisk och dramatisk synpunkt sedt. Medgifves, att det
korta sångpartiet erbjuder intonationssvårigheter af synner-
ligast i klassisk musik allenastående art, borde man väl
ändock från en k. operascen som vår få höra »himmelens
fröjder> något renare besjungas. Det kan ju vara slående
naturalistiskt att hr guvernören-statyn, som så länge stått
på post i ur och skur, presenterar en något snufvig och
knarrig stämma med hörbar motvilja för höga D och £,
men Mozart skulle säkert föga sentera slika kommen-
tarier.
Professor Baucks öfversättning af »Don Juan» har
som man vet erkännansvärda förtjenster, men äfven ej min-
dre skönjbara inadvertenser, att ej säga uppenbara oriktig-
heter. Så t. ex. i första, hos oss andra aktens stora final,
der öfversättaren genom att följa den tyska versionen af
Lorenzo da Pontes italienska original, råkat in på betänk-
liga villovägar, af hvilka ingen dock lär vara mera vilsele-
dande i och för karakteriseringen af styckets hjelte än föl-
jande i andante maöstoso-afdelningen förekommande uttryck:
»Ah! credete>, efter det tyska oriktiga »Ich gestehe», lika
oriktigt försvenskadt med >»Jag bekänner», (liksom Don
Juan någonsin skulle offentligt låtit förmå sig till något
sådant!) Hade Mozart haft något »jag bekänner» att kom-
ponera, hade han nog gifvit det uttrycket en mer passande
tonskrud än dessa fyra korta toner, som ypperligt egna sig
för detta »ah credete!» (på svenska af hr Lindgren lämp-
ligt föreslaget till: >»Men så tron mig!») men alls icke för
någon bekännelse, hvarken frivillig eller ofrivillig. Likaså
har i det derpå följande allegrot, såväl svenska som tyska
öfversättaren i ljufligaste endrägt missförstått librettistens
och komponistens harang i Don Juans mun:
EE confusa la mia testa, Allt mot mig sig sammansvurit,
Non so pir quel chio mi faccia, Djerft jag trotsar hvarje fara,
E uwn orribile tempesta, Alla stormar fritt må rasa,
Minaceiando, o Dio, lo vå! Det mig ej förskräcka skall!
Och, tysken som sagdt, likaledes, eller än kostligare:
Toht und raset all ihr Thoren;
Der Gefahr, ieh trotze ihr! etc.
Och Mozart skulle till dessa (svensk-tyska) bravader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
