Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Rose och Fadette, af J. H. Hooijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Han är fri och kan göra hvad som är bäst för hans lycka.
Det vet han, och jag kan icke fatta att icke äfven ni vet
det, min herre.»
Der ha vi det, tänkte hr Laffiche, det är en cirkel, i
hvilken den listiga flickan låter mig gå rundt. Hon vet allt
för väl, att han är tokig i henne. Nu håller hon honom
så mycket säkrare fast genom att låtsa släppa honom. Vi
känna det knepet.
Imellertid kom hr Laffiche genom Roses förklaring i
högsta förlägenhet. Han kände sin son tillräckligt för att
veta, att denne aldrig skulle kunna förmås att förskjuta
flickan. Det återstod honom således ingenting annat än att
föreslå henne det arrangemang, som han för ett ögonblick
sedan med så mycket besvär påtvungit sonen. Dock, innan
han ryckte fram dermed, ville han göra ännu ett försök.
»Fri och fri, är två olika saker. Det är motbjudande
för min son att återtaga sitt ord. Jag menar, han skall
aldrig göra det af egen drift. Det afgörande steget måste
utgå .från er. Och ni synes mig vara alltför förståndig för
att icke inse, att ett äktenskap under förhanden varande för-
hållanden måste vara obetänksamt. Jag skall aldrig gifva
mitt bifall dertill., Vill min son slå mitt råd i vädret, så
har han icke att räkna på mitt stöd —- ni förstår mig, då
har han ej att räkna på något slags understöd från min sida».
Hr Laffiche lade eftertryck på de sista orden. När hon
märker, att de ej få en vitten af. mig, skall hon väl gifva
med sig, tänkte han:
»Hör nu, hvad jag säger, ni måste vara den förstån-
digaste och afstå från honom. Han sitter med en tyngd på
hjertat. Om. ni förklarar," att, ni vägrar, att gifta er med
honom, så är allt godt. Och en flicka med sådana vackra
ögon får väl en annan man — och hvad hemgiften beträffar,
skall jag ...»
»Blygs, min herre!» Rose hade flugit upp från sin stol.
Hon stod framför honom med glödande kinder, skälfvande i
hvar led. »I hvems namn talar ni, och hvem har gifvit er
i uppdrag att förolämpa mig i mitt eget hem?»
Hr Laffiche såg förbluffad ut, när han fann, hur pass
högt hans välvilliga och invecklade plan till friköpning vär-
derades. Han gjorde en lugnande rörelse med handen.
»Jag talar i mitt eget namn och i intresse af...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
