Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
hällre som det ju helt lätt kan hända att det för ett fortfarande
af detta oskick sättes stopp från samma håll, der man för länge-
sedan lär funnit nödvändigt att inlägga ett absolut förbud mot
vederbörandes osmakliga eller löjligt öfverdrifna reklamer för ett
visst par ögonstenar inom teaterverlden. Huru tidningar och re-
censenter än må växla, må man väl ock kunna hoppas, att på
det dramatiska området aldrig något motsvarande oskick skall få
insteg, som det hvilket nu hotar det musikaliska, der ett par
musikrecensenter, hvilka tillsammans omedelbart eller medelbart
disponera öfver fyra hufvudstadstidningar, deribland en inflytelse-
rik morgontidning, funnit med sin opartiskhet som : kritici fullt
harmonierande att bilda geschäft för import af utländska artister
på det musikaliska området. Tvifvelsutan äro deras tidnings-
redaktörer ännu i ovisshet om ett sådant tilltag.
På tal om recensenter, så torde sällan någon recensent på
ett mera försmädligt sätt ha kommit under fund med recensent-
pennans tveeggade beskaffenhet eller att han »dabbat sig» kapitalt,
än den, som; uppöst af ett häftigt påkommet anständighetsvä-
der, skulle till och dräpa Södra teaterns första nyhet för säson-
gen, »IEn sommarsagar. Ty alla tecken gifva för handen, att det
var det ovanligt ifriga fördömelsedekretet från just det hållet,
som mest tilldrog det nya stycket allmänhetens uppmärksamhet
och derigenom i så hög grad betryggade dess framgång samt för-
mådde publiken att praktiskt och in amplisstma forma under-
känna samma »kritikers) omdömesförmåga. Väl bekomme! För
litet och för mycket skämmer alt.”
Stycket gjorde som sagdt stor lycka och förtjenar det ock.
Af vissa anledningar torde jag dock böra beröra felen mindre
flyktigt, än jag eljest säkerligen skulle gjort med ett stycke, som
icke framträder med större pretentioner och uti en i och för
sig ganska anspråkslös genre. Styckets förnämsta fel var, vill
det förefalla mig, dess tunna handling i förhållande till dialogens
+ Den som känner till förhållanden och personer kan ju så lätt för-
stå, att vederbörande ville visa sitt lojala nit och bereda annan person upp-
rättelse för ett visst fiasko — till stor del af pjesförf. framkalladt — på
en annan mindre offentlig skådeplats i början på året. Turen skulle väl
sedan ä la Mordaunt i De tre musketörerna komma till den ena efter den
andra af de i brottet invecklade, som nu händelsevis äro åtkomliga. Men
denna gång skulle man lagt band på sig, ty det var ett ovist nit.
Undras, om ingeniörstidningen Norden å alla ingeniörers vägnar
uttryckt skyldig tacksamhet för det nit, hvarmed samme kritiker, sökt så-
vera medlemmarnes af denna aktade samhällsställnings anseende som be-
lefvade varelser mot pjesförfattarens ohemula attentat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
