Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hur man bedömmer konst, när man är »Ignotus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Nordenskiöld, som påvisar en betydande kraft och ett betydande
herravälde öfver sitt motiv, något som Kronberg till exempel
alls ej visat denna gång, affärdar han med några skämtsamma
rader. Det faller sig rätt eget att till och med de mest röde
opponenterna sätta Nordenskiöld som konstverk högt, till och
med mena att den är det bästa Rosen gjort, och att de verk-
ligen kunnat uttala skäl för sin åsigt, något som Ignotus ingen
gång gör, då han uttalar sin personliga mening. i
At Kronbergs Romeo-taflor ger han sitt mest oblandade
beröm. - Och häruti står han ej heller ensam. » Taflorna äro ju
målade af vår ryktbare samtida, skulle de då ej vara »storslagna»
och »af ett betydande ’konstvärde»? Naturligtvis, och derför
underskrifver : Ignotus »till fullo "alla de: loford, som egnats
dem», och aldrig i verlden kunde det falla honom in att ställa
dessa taflor i den kategori, som är »aflägsen från sanning och
natur.
Nu behöfver man ej ens höra till.:.dem, hvilka af måleriet
fordra något helt annat än hvad de konstrikt uppstälda Romeo-
motiven bjuda, fordra främst af allt sanning och individuell
karaktär, för att finna hur ytliga, hur teatraliskt uppstyltade
dessa taflor äro. ’Balkongscenen med dess löjligt tillkrånglade,
hardt när oförklarliga grupp, de fadda teatertyperna, den allt
igenom »tableau vivant»-artade hållning, båda taflorna ega, det
känslolösa i allt samman, det på beställning framkrystade —
ej är detta egenskaper, som göra ett konstverk af rang. Våra
stockholmsfruar beundrade naturligtvis Julias skönhet och utsade
de loford, Ignotus »till fullo» skref under, men de som vilja
se verkliga menniskor återgifna i konsten, de som finna klyftan
mellan måleri och teater ofantlig stor, de som i ett konstverk
söka personen, individen, de stodo iskalla framför dessa bravur-
målningar, och ju mera de studerade sig in i dem, dess mera
tomhet funno de, intet annat än en nedslående tomhet. De
kunde ha nöje af att studera fackelskenet i grafscenen, att se
på den döda Julias vackra ansigte, men det vår också allt.
Vackra flickor kan BSichel måla, och de mest operamessiga af
de tyska godtköpskonstnärerna ha ej fört en mera fadd pensel
än Kronberg denna gång. Derför tröttnar man också snart på
hans Romeo liksom på hang Gjulietta, medan man för hvar
gång man återser ett äkta konstverk lär sig att älska det allt
högre, lefver sig allt mera in uti det.
Ignotus finner här »den fagraste skönhet». Nu äro vi åter
inne på privatsmakens område. Jag finner skönhet i hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
