Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fattigdom. Berättelse af Mathilda Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ES Ar AR
(PORN
272
qvinna kan vara för en man eller också — låt oss vara
ingenting för hvarandra, låt oss skiljas och glömma! .
— Jag kan hvarken det ena eller det andra, — hviskade
hon halfqväfdt och gömde ansigtet i händerna.
— Och hvarför kan ni ej bli min?
Hon såg hastigt upp. — Ni känner min mor och ni
frågar det? Tror ni att, om jag bad henne aldrig så mycket,
om jag sade henne, att jag skulle dö af sorg, ifall hon ej
hörde mig, tror ni att hon ändå skulle samtycka till att jag
gifte mig med er? Aldrig, aldrig, åh jag känner henne, hon
ger aldrig vika för någon. Hon är en af dessa öfverlägsna
qvinnor, för hvilka alla böja sig, — tillade hon och en auto-
matisk känsla af vördnad för modern blandade sig i den
bitterhet, som stack fram i hennes föregående ord.
— Böja sig skall den ena menniskan aldrig för den
andra, då det gäller tillvaron af hela ens personliga lycka.
Ni förstår det kanske inte, Gabrielle, men att så der slapt
ge vika, är ett slags andligt sjelfmord. Om er mors vilja
utöfvar ett sådant tryck på er, skall ni uppresa er och
handla deremot!
Det blef några ögonblicks tystnad; sommarnattens skön-
het, som de under sitt ifriga samtal liksom hållit på af-
stånd, tycktes plötsligen framträda och tränga sig på deras
sinnen.
— Och min fästman, — hviskade Gabrielle slutligen
nästan ohörbart, är jag imte bunden: .. har jag mte
gifvet ett löfte . .. vore det ej orätt... Pappa säger att en
Deylen aldrig bryter ett gifvet ord, -— tillade hon stolt.
Larsson skrattade hånfullt.
-— Godtköpsfraser, fröken, gamla deviser, som spela all-
deles samma roll som en greflig krona på vagnsdörren eller
ett familjeporträtt i salongen! Vet ni när ni handlade orätt?
Det var när ni utan kärlek gaf honom ert löfte att bli hans
hustru, men ni gör intet orätt med att bryta ert löfte. Ni
har begått ett misstag; fortsätter ni, hejdar ni er inte och
vänder om, så förvandlar ni misstaget till synd. Tror ni,
att ni skall bli lycklig med honom, att han’ skall göra er
lycklig?
— Nej, — svarade hon rysande, — det tror jag ej, det
har jag aldrig trott. Men, — tillade hon med en underlig,
seg fasthet i rösten, — jag tror att det är min pligt att
hålla mitt löfte?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
