Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - »Don Juan» på den svenska scenen. Ett hundraårsminne af Don Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
schemir. Lika aktad och afhållen som Höicffner sedermera var
i Upsala, lika litet tåld var han i Stockholm, särskildt inom
teatern, der han ständigt låg i gräl med alla, hvilket jemte hans
bittra intolerans emot alla nyare tonsättare gjorde honom all-
deles omöjlig på kapellmästareposten och slutligen föranledde
hans aflägsnande. Emellertid lära Mozarts symfonier spelats i
Stockholm redan 1789, och det torde få antagas, att man hos oss
hade stiftat bekantskap med rätt många af Mozarts tonalster,
innan ännu operascenen hade, först tjugu år efter hans förtidiga
bortgång, genljudit af hans hänförande toner. Hur långt denna
bekantskap var utsträckt, är dock skäligen vanskligt att nu afgöra.
Så mycket är säkert, att ”» Musikaliskt Tidsfördrif», Åhlströms
på sin tid så gouterade och i vida kretsar spridda musiksamling,
första gången presenterade »Mozard», som man då skref hans
namn, år 1792, då »Tidsfördrifvet» fortgått i två år. Presenta-
tionen skedde temligen anspråkslöst — förmedels en liten menuett
med variationer för clavér. Så dröjde det åter ett par år innan
Åhlström kom fram med några andra »Mozard-sakerv». I 1794
års samling bjuder han på ett Thema med variationer, så ock
i 1795 års. Nu ändtligen framlade man något af operadiktaren
Mozart: först ouverturen till »Zauberflöjten», så icke mindre än
fyra sångstycken med svensk text ur samma opera: »Stark är
o flöjt, din tjusnings makt», »Det klingar så herrligt», >»Den man
som utaf kärlek brinner» och »Den sköna som så ljufligt ler».
Jaså — mina läsare känna icke till de begge sista styckena!
Nåja, texten är ju en helt annan än den, som sedermera använ-
des, när »Trollflöjten> ändtligen kom upp på vår opera." »När
" För kuriositetens skull kan ju förtjena nämnas, att en tredje öfver-
sättning af »Trollflöjten» existerar i svensk drägt, ehuru dock. endast i hand-
skrift. »Tamino och Pamina eller Trollflöjten» var dess ursprungliga namn.
Men öfvertiteln är struken och utbytt mot »De Egyptiska mysterierna».
Denna öfversättning skiljer sig i flere fall från den allmänt bekanta. Ett
litet prof må här meddelas:
»Jag fågelfängarn är, ha, ha!
Jemt lustig, hejsa, hoppsasa!
Och fågelfängarn är bekant
för ung och gammal i vårt land. —
Att locka, det förstår jag väl
Och tjusa med’ min pipas spel.
Jag derför lefver glad min dag,
Ty alla fåglar fångar jag.»
Det intressanta manuskriptet, som af en påteckning att döma har
varit i Erik Drakes ego, lyckades jag nyligen öfverkomma i antiqvarisk bok-
handel härstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
