Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - »Don Juan» på den svenska scenen. Ett hundraårsminne af Don Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
kärlek tändt en ynglings hjerta? och »Ack detta är en ängels
bild> lyda annars de kända textstroferna. Slutligen meddelas
i samma årgång ett Thema af Mozart med variationer af en hr
Kirmair. Således sex Mozart-stycken på ett år! Det var myc-
ket nog — och, hvem vet, djerft nog — räsonnerade Åhlström,
hvarför han följande år bara vågade fresta med ett litet Thema
med variationer.
År 1797 framlägger han en Marsch ur »Zauberflöjten»
samt ouverturen till Don Giovamm. I de två följande årgån-
garne råkar Tidsfördrifvets utgifvare att publicera ett par saker,
som han påstår vara af Mozart, men som olyckligtvis icke äro
af nämda storhet. Till arian »Förgät ej mig», som för öfrigt
tyckes ha vunnit en ganska stor popularitet i Sverige, efter
hvad jag funnit af en mängd befintliga afskrifter, förklarade sig
1826 kapellmästar Schneider i Coburg vara tonsättaren, och om
»Mozarts favoritaria» (»Io ti lascio caro, addio») påstod Mozarts
enka redan 1799, att den vore af Gottfried von Jacquin och
att Mozart endast satt aceompagnement dertill. Men åren
1804—5, 1807—9 publicerar Åhlström smärre original-piano-
stycken samt en liten romans, komp. 1785: »Hur nöjd hvar
morgon).
Under tiden hade Mozart gjort sin entrée på Stockholms-
scenen. Åren 1802—9 gafs nämligen på Arsenalteatern en af
Adlerbeth försvenskad treakts-komedi med sång: »Den bortförda
fästmön» (la Vilanella rapita) med musik af sex italienske kom-
positörer samt af Mozart.
Först 1812 i Mars gjorde den store tondiktaren sin debut
på den svenska operascenen: då gafs för första gången »De egyp-
tiska mysterierna eller Trollflöjten» i H. A. Kullbergs öfver-
sättning. Man tyckes ha emotsett denna premigre med en stor
begärlighet inom våra musikaliska kretsar.
Samma afton operan första gången skulle gifvas meddelade
Dagligt Allehanda följande entusiastiska glädjeyttring: »Välkom-
men, Trollflöjt! Länge har du förtrollat vår teater till osynlighet.
Vi få då erfara dina verkningar, vi få då se dem! Höra din
musik blir att förnya bekantskapen med en mycket god; se ditt
dyrbara och högst blandade spektakel är att förundras, förvillas.
Den intagande och dygdiga Paminas behandling, genom den för-
tjuste svarte Monostatos magtspråk tyckes inge Papageno de
medlidande orden: våga blott, så vinner du! Och som en följd
synes, att Monostatos och hans följeslagare, Nattens drottning, för-
svinna. Detta är ett af de vackra dragen i denna pjesen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
