Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - »Don Juan» på den svenska scenen. Ett hundraårsminne af Don Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
man ännu endast kan bedöma efter det tryckta och minnet af
musiken.»
»Trollflöjten> gjorde furore. Det var ju också det första
musikstycke »i den högre stilen», som operan under den nya
regimen framförde. Till vidmakthållande af det nya styckets
popularitet meddelade Musikaliskt Tidsfördrif så väl detta som
följande år en mängd sånger ur »Trollflöjten», bland dem de
allra populäraste, såsom: »Jag heter Papageno jag», »I dessa
fridens bygder» och »Isis och Osiris». Kritiken var förtjust. »Det
är icke här», säger Journal för Litteratur och Teater, »som i rätt
många af de nyaste franska och italienska kompositioner ett och
annat frappant ställe, en och annan skönhet, som blänker fram,
likt några spridda blomster i en ödemark, hvilka kanske oftast
låna sitt största behag af sin kontrast med det ställe der de
finnas; allt är ordnadt på ett sätt, som gör, att den stora mängden
af enkla skönheter förena sig liksom i en kedja och derigenom
sammansmälta till ett enda helt.»
Den nydanade operainstitutionen spände nu sina krafter att
åvägabringa ännu ett musikaliskt storverk. Redan Eggert, Haff-
ners efterträdare på kapellmästareposten, hade verksamt arbetat
för »Don Juans» införlifvande med den svenska scenen, och
Du Puy, som hade sett operan ferstädes i Tyskland och som
för öfrigt hade kreerat titelrolen i Kjöbenhavn, var icke mindre
ifrig att få fram densamma. Öfverstelöjtnant Nordforss, operans
andre direktör, var nästan sjelfskrifven att öfversätta »Don Juan».
Det var ju hans flitiga penna, som levererat de svenska libret-
terna till flertalet af de musikstycken, som Bade gifvits å Stock-
holms-scenen under de sednaste decennierna (att nu icke tala
om hans försvenskningar af dramatiska stycken).
Och man får en ganska god föreställning om vår lyriska
scens nyhetsrepertoar under den närmaste tiden före Mozarts
entrée genom att, i sammanhang, meddela en lista — en riktig
Leporello-lista — på Nordforss’ lyriska öfversättningar. Les voict:
Sacchinis »EHdip i Athen» (1800), D’ Alayracs »De begge arrestan-
terna» (1801) och »Gubben i bergsbygden> (1802), D’ Alayracs
»Opera komiken» (1803), Mehuls »Målaren och modellerna»,
Lebruns »Svärfadern rival» (1804) och »Den föregifna skatten»,
D’Alayraes »Leheman eller fängelsetornet i Neustadt», Mehuls
m. £f:s »Ung klok och gammal tok» (1805), Isouards »Intrigen
i fönstret», Millers »Den förmente prinsen (1807), Mehulsg
»Åriodant», Struves »Den ondsinta hustrun», Boieldieus »Kalifen
i Bagdad», D’Alayracs »En egendom till salu», Mehuls »L’Irato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
