Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - »Don Juan» på den svenska scenen. Ett hundraårsminne af Don Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
en marionett-teater. Hans namn har sedermera blifvit nära för-
bundet med vår musikhistoria, ty utom teatern medförde han på
sina resor en liten pojke, som spelade s. k. Davids-harpa. Han
var emellertid så grym och sträng emot den lille, att denne från
Danmark rymde öfver till Sverige, der han nu trifdes så bra,
att han bodde der till döddagar. Edouard Pratté gjorde sig
här ett namn som en utmärkt skicklig harpvirtuos, flitigt delta-
gande i vårt konstlif och äfven danande sådana framstående elc-
ver som Pauline Åhman och Adolf Sjödén. J. M. Rosén har i
sina intressanta Minnesblad (utg. 1877) litet att förtälja om
Prattés marionetter. Som barn fick han följa in till Göte-
borg med »jungfru Lena» och beskåda dessa teaterrepresenta-
tioner, om hvilka han utbrister: »någonting så herrligt har jag
väl aldrig sett hvarken förr eller senare — åtminstone icke förr,
ty det var den första teaterföreställning jag bevistade». Unge
Edouard Pratté var då en gosse om 10 å 12 år och berömmes
af Rosén för sin redan då framstående färdighet.
Bland andra »schene rariteten», som spelades i Stockholm af
tit. Prattés marionetter, var äfven »Don Juan». Mina läsare
kanske le åt denna notis — marionetter och Mozarts »Don Juan»,
en löjlig sammanställning! Hvilken allvarlig menniska fäste någon
betydelse vid slika barnspektakel? Hvem tänkte längre på trädoc-
kornas pajazzoupptåg, vid åhörandet af Mozarts opera?
Jag skyndar genast upplysa om att marionett-teatern på
sin tid visst icke var så betydelselös som man nu kanske vore
frestad att tro. I Wien spelade detta slags teater en stor
roll, och man eger ännu periodiska teater-almanackor från 1700-
talet, der en särskild afdelning af kritiken är anslagen åt mario-
netterna. Under den stora franska revolutionen begagnades mario-
netterna såsom uttrycksmedel för- opposition, och detta med en
frihet, som icke var unnad hvarken pressen eller scenen. I norra
Tyskland kunde man icke täppa munnen till på de små trä-
gubbarne, under det andra trästockar predikade dumheter. Re
formationens djupaste dikt, Faust-sagan, går först öfver dock-
teatern, och det är från ett af dessa Puppenspiel som Goethe
icke blott får sin impuls, utan rent af sin idé till Faust.
När marionetterna först kommo till Sverige, är osäkert, men
— heter det i »Gamla Stockholm» — före 1731 lära de med
säkerhet ha funnits, emedan en kunglig förordning af det året
anbefaller »att Comedianter och Marigenet-spelare, Lindansare
och dylika betala för hvarje gång de agera 6 dr Kmt pr gång
till Rasp- och Spinnhuset». Man kan emellertid trygt gå ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
