Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - »Don Juan» på den svenska scenen. Ett hundraårsminne af Don Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
längre tillbaka i tiden för bestämmande af marionetternas upp-
trädande i vårt land. Redan i medlet af 1600-talet funnos de
här, efter hvad man kan se af »Diarium Gyllenianum eller Petrus
Magni Gyllenii Dagbok 1622—-1667» (utg. af RB. Hausen, Hel-
singfors 1882). Dagboksantecknaren omtalar nemligen följande
från sitt besök i Stockholm 1648: »Jagh såg också den 25
augusti huruledes som en göcklare spelte medh sina docker på
Normalms torgh,” sampt mycket annat sälsynt i stadhen.> Under
gustavianska tidehvarfvet blomstrade marionetterna på Djurgården.
I Hallmans heroiska Djurgårdsbalett »Casper och Dorothea»
sjunges i introduktionskören:
»Så Marjonetters dans på lystna hjärtat rår,
at det förtjust från Skepp och Wåfflor vilse går.»
Hvad nu gubben Prattés marionetter beträffar. måtte de
tillvunnit sig en särskild uppmärksamhet, ty deras »>Don Juan»
beskrifves på fullt allvar i en samtida broschyr. Det var när
han åren 1807 och 1808 lät å sin teater framställa »>Don
Juan» »såsom detta stycke i Tyskland är gifvety. Ena gången
skulle han dock förändrat det i likhet med operetten (operan ?),
men den andra gången spelat det som det verkligen är. Så
här slutade pjesen: Don Juan, som hemkommit för att supera,
fäller allehanda hädiska uttryck öfver att statyn, som han inbju-
dit, låter vänta på sig. Drängen besvär honom att ej gäckas.
Han ler deråt och säger sig ej längre hafva lust att vänta på
gästen, hvarefter han sätter sig till bords. Inom kort bultar
det starkt på dörren. Gaästen inträder. Don Juan studsar för-
skräckt, men sansar sig åter, utbrister i hädelser, frågar, hvad
detta är för en tillställning och säger, att han för närvarande
ej är road af någon maskerad, utan har väl lust att se hvem
det är, som vågar spela gäck med honom o. s. v. Under allt
detta avancerar gestalten allt närmare Don Juan, men iakttager
beständigt en död, förfärlig tystnad och kommer slutligen Don
Juan in på lifvet. I samma stund som Don Juan med trotsiga
utrop och åtbörder fattar statyns hand, slänger denne sin andra
arm omkring honom, förvandlar sig till Djefvulen (!!) och ned-
sjunker med honom i jorden, som öppnat sig och utsprutar lågor. ”"
+ »
"N. v. Gustaf Adolfs torg.
”" Som en kuriositet kan antecknas att ännu i senare tider uppförts i
Stockholm en Don Juan-pjes med marionetter: det skedde omkring 1850
I S
= TS
SA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
