Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Budskap från Volontaire - 1. Musikalisk revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
Frk. Klemming såg litet ledsen ut, när hon hörde någon
hyssja åt applåderna efter juvelarian, men efter kyrkscenen hyss-
jade ingen. Det var också en tekniskt rätt god framställning.
Men ej hel och konstnärlig.
Nilsson tog denna scen så enkelt, der hon hela tiden låg
på sin bönpall, men just denna enkelhet gjorde scenen så inta-
gande och genom hennes rörliga mimik också gripande. Bön-
pallen kunde gerna flyttas litet närmare rampen, så att Marga-
rethorna besparades dessa gamla utslitna och utslitande knäpro-
menader fram till rampen, då man ej kan undgå dra på mun,
seende sångerskornas brådska att hinna till orkesterchefen i tid,
tills de skola falla in i slutperioden i C-dur. Då är det nästan
bättre att som Lucca litet teatraliskt kasta sig ned midt för
sufflören. Frk. Eks sätt att nervöst bläddra i bönboken och
torka tårarne, som hindra läsningen, var ej heller så dumt, att
det ej borde efterliknas.
Mefistofeles deltagande i denna scen visar en brist på este-
tisk bildning hos de franska omstöparne af Goethes snilleverk,
en brist, som är stor nog att vända upp och ned på hela rolen
och scenen. Jag behöfver ej för mina läsare utveckla omöj-
ligheten för Mefisto af en sådan situation som den Goethe före-
skrifvit sin »böser Geist». Hvarje bildad literaturvän inser
skälet. Men k. teaterstyrelsen — som väl borde misstänkas
höra till »bildade literaturvänner», Blumenthal och Nessler till
trots — kunde den ej afhjelpa bristen och anställa en »böser
Geist» specielt för att uppskaka Margaretha i kyrkscenen, en
demon, som om han nödvändigt skall visa sig — hvilket med
en genialisk Gretchen visst icke är absolut nödvändigt och knap-
past annars — då bör vara annorlunda kostymerad än kolle-
gan Mefisto. Skulle detta vara så svårt? Skulle k. teater-
styrelsen kanske icke ha någon »Geist?»
Åh, nog måtte den väl ha en »böser Geist!»
I fjerde aktens final tycktes frk. K. ha gjort åtskilliga
kompromisser mellan olika framställningar. Kompromissande af-
löper sällan lyckligt, och för frk. Klemming gick det också på tok.
Antingen skall Margaretha framställas slug hela tiden men
öfversiggifvet olycklig, mycket gråtande, vridande, vacklande,
nedkastande sig öfver Valentins lik o. 8. v. — å la Lucca.
Eller också — skall hon vid en viss takt förlora förståndet,
sedan ej ta någon notis om brodern, utbrista i ett vildt skä-
rande skratt, blicken glasartad, munnen halföppen o. 8. Vv. —
å la Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
