Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tea, af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ehuru nästan väl mager och med ett vårdadt yttre. Han
var mycket noga om att folk skulle iakttaga ett passande
och korrekt uppförande och rynkade ögonbrynen, då han
såg det upprörda sätt hvarpå fröken Olsson kom in i rum-
met och den nervösa ifver hvarmed hon drog tillsammans
snibbarne af sin stora, svarta, virkade krage, som inte ville
gå rigtigt ihop öfver bröstet.
— Jag får lof att säga herr grosshandlaren en sak —-
började hon. — Jag kan verkligen inte stå ut längre om
Tea ska” vara qvar.
Och så kom syndaregistret med en sådan fart att hon
inte märkte hur grosshandlarn mörknade allt mer och mer.
— Min bästa fröken Olsson — sade han, när fröken
gjorde paus — det är verkligen högst obehagligt för mig att
blanda mig i dylika. angelägenheter. Jag är ingen husmor,
som förstår att slita sådana tvister, och det har alltid varit
min åsigt att tjenstfolket är, som man gör dem. Med en
smula värdighet håller man dem alltid från lifvet och får
dem äfven att lyda. Ni kan ju öfverväga saken, men jag
skulle tycka det vara bra ledsamt om ni skulle lemna mig
för en sådan obetydlighet.
Fröken Olssons fingrar plockade litet oroligt på krag-
fransen. Hon försökte säga något, men det blef ingen rigtig
mening i hvad hon yttrade. Och så måste hon gå ut.
Detta var all den upprättelse hon fick, och det enda
hon hade att göra var att sätta sig vid sin pulpet igen,
draga kragsnibbarne ändå bättre omkring sig och försöka
låta bli att se Teas skadeglada ögon och de oklistrade fön-
sterna, ty att offra sin plats åt sin stolthet, det hade hon
ändå inte råd till.
Men hvarför höll grosshandlar Rydström så strängt på
Tea? Ja, det kunde ingen menniska begripa. Visserligen
var hon något mjukare och hyggligare mot principalen än
mot andra dödliga, men i alla fall serverade hon äfven ho-
nom en ganska stor portion näsvishet och var i sina göro-
mål hvarken bättre eller sämre än andra tjensteandar. Det
var ingalunda sällsynt att höra honom ställa henne till an-
svar för att hon rört omkring hans papper, glömt att fylla
lamporna eller låtit dammet magasinera sig.
Af hyresgästerna i undre våningen hade man hört att
det lät som om Tea alltid vore uppe, hur sent än gross-
handlarn kom hem om qvällarne, men att förutsätta något
EE ramen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
