Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vips öfvervinner finansministern sin osäkerhet och teaterdirek-
tionen sin tredska och det blir en sådan: eller att samma tid-
ning vid ett föregående tillfälle förklarar att Stockholms kom-
mun vore pligtig lemna ett skäligt bidrag till teatrarna såsom
ersättning för hvad hufvudstadens restauranter, hotell och bodar
förtjenade på alla hitresande teatergäster — från Södertelge och
Upsala, och naturligtvis ställer sig kommunen detta bud villigt
till. efterrättelse, ty hur annars förklara, att inte tillsägelsen sedan
upprepats gång på gång, tills det önskade resultatet uppnåtts.
Och i år sedan! Det är verkligen upprörande att tänka sig, att.
när t. ex. en tidning gör sig det kolossala besväret att på »ut-
redningen» af teaterfrågan spendera ända till en spalt samma
dag eller dagen före frågans debatterande i kamrarna och en
lika stor portion den gemensamma voteringsdagen eller kvällen
före — förutom en och annan lyrisk stämningsbit af klarsynt
kulturvänskap —, alla de vackra orden ändå skola förklinga ohörda
i luften. Ja, tiderna äro onda!
Det vill nästan synas, som öm de stora, genast i första häpen-
heten tillgripna kulturfraserna stigit vederbörande åt hufvudet
och hindrat dem att, med nykter blick bedöma förhållandena
och se hvad som verkligen låg i och bakom riksdagens beslut
— samt fullt objektivt uppfatta och för allmänheten samman-
fatta de skäl, som man väl får anse hufvudsakligen ha dikterat
detta s. k. vandaliska beslut. Hvad dessa skäl (jfr sid. 548) be-
träffar, så lågo de, såsom jag i min broschyr »I afgörandets stund»
haft tillfälle påpeka, i så öppen dager och måste snart sagdt med
naturnödvändighet förr eller senare tilltvinga sig slutligt gehör.
Att nu vederbörande i sina betraktelser liksom katten kring het
gröt gått med tystnad omkring dessa skäl, hvad innebär väl
ett sådant förfarande äfvensom det lama försvaret i Andra kam-
maren, som ändå räknar ett så stort antal representanter för den
idealistiska »intelligensen», annat än ett tyst erkännande, att
saken var sjuk? I synnerhet har man varit förtegen som äkta egyp-
tiska prester angående den famösa riksdagsepisoden, då en finans-
minister fick spela marionett för teaterdirektionen och exponera
den af densamma bibragta taskspelarekonsten. Och fastän den
der episoden kan med fog sägas ha varit droppen, som kom den
redan förut så fulla skålen att slutligen rinna öfver, eller den
sista ” spiken i teaterkunglighetens likkista, har man inte sökt
få utrönt, hvem den skyldige verkligen var, och t. o. m. hr
CO. L. i sin epokgörande direktionspanegyrik, hvilken naturligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
