Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Herr Daniel af J. H. Hooijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
skap. Upp och ned, upp och ned går synålen i moderns
hand. Han förvånas öfver att hon är så blek. Huru friska
äro icke Betjes kinder mot hennes. I den styfva bindmössan
ser hon ut som en yppig ros. »Han måtte väl aldrig få
höga axlar?» säger Betje hviskande.
»Jag är rädd för det, jag är rädd för det», svarar hans
moder.
»Hvad säga läkarne?» fortfor Betje.
Intet svar.
Nu hör han bröderna komma från skolan, en stormvind
far genom huset. De ställa sig framför sängen och kasta
bullrande ett äpple eller några nötter i gropen ofvanpå täcket
för att trösta honom; de fråga pligtskyldigast efter hans be-
finnande och förfäras synbart öfver att han måste ligga så
stilla och orörlig.
X.
Han hade böcker hos sig på sängen och han slukar dem.
Hans moder kommer tid efter annan och läser högt för ho-
nom. Hans värkande hufvud lutar sig då mot hennes axel:
Det kära ljudet af hennes stämma klingar så ljuft i hans
öra. Hon har ömt lindat sin arm omkring honom. - Han
erfor en känsla af trygghet och öm moderskärlek ; han trånar
efter hennes ankomst. Stundom håller hon upp midt under
läsningen och stirrar tankfull ut i rymden. Gossen kan
knapt tygla sin otålighet. Hans moder trycker fingrarne
mot sina tinningar, hvarpå Daniel stirrar på henne och frågar
om hon har ondt i hufvudet. »Nej, kära barn», säger modern
med en suck.
»Vi stannade vid jätten, som håller prinsessan fången»,
sade Daniel smekande.
»Ja, vi stannade vid jätten och prinsessan.» Och Daniel
bereder sig att åter höra på.
Cd.
En af dessa dagar har särskildt stannat i hans minne
och efterlemnat ett djupare intryck i hans själ. Det är en
härlig . höstdag. Betje står vid det uppskjutna fönstret. TI
handen håller hon ett bref, som hon läser upp för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
