Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Pontus Wikner. Några synpunkter af Parzival
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
började några på att tycka, att man nu snart kunde sluta
med det och i stället söka förverkliga det besjungna idealet,
så långt möjligt kunde vara. Man var nu inte så rädd om
de gamla idealen, emedan man upptäckt nya bättre bakom.
Men först måste man ta itu med den hinderliga bråten. Det
hade, förstås, blifvit ännu en mera af den under åren. Man
hade pröfvat Jerikometoden i decennier utan resultat. Hvad
under, om man ledsnade och tog till hammare och spett!
Det föreföll naturligtvis dem grufveligen groft, som hade ar-
betat med plektron förut. De tyckte, att de unge i betänklig
grad saknade pietet och hänsynsfullhet. |
Det tyckte nog Wikner också, och man kan ju tvista
om den saken. Men han hade inte blifvit så genomförtjust
- i sin ungdoms arbetsmetod, att han inte kunde förstå, hvad |
de unga menade åtminstone. Äfven om han hajade till ibland,
då de dängde till någonting, som de kallade gammal hinder-
ligt skräp, men som han var van att betrakta med en viss |
Oo )
vördnad.
I detta sammanhang frågar man sig ovilkorligen: hvil-
ken ställning intog Wikner till den på senare tider så myc-
ket omskrifna föreningen Verdandi i Upsala? Föreningen
hade visserligen redan före hans afresa till Norge inom vissa
akademiska kretsar gjort sig misstänkt. Man såg med miss-
tro, att den, långt ifrån att vilja vara ett seminarium för
rättänkeri, hade satt tanke- och yttrande-frihet på sitt pro-
gram. Ja, gjort den till hela sitt program. Liksom om det
skulle behöfvas en förening för tanke- och yttrandefrihet vid
ett fritt universitet, som naturligtvis alltigenom är bygdt på
den principen! Vid den tiden hade nog Wikner ingenting
emot denna förening, annat än det han hade emot alla för-
eningar för vare sig frisinthet eller konservatism. Ty han
hade .en allmän rädsla för alla sådana. Skälet, sådant han
sjelf angifvit det i ett bref, var att man i hvarje sådan före-
ning »måste antingen låta binda sig af någras auktoritet eller
underkasta sig split och oenighet, ifall man ville vara fri.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
