Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Silhuetter från 1888 års kyrkomöte, af Anatole de Suède
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
09
Hans ansigte är karakteristiskt nog och ådrager sig redan i
och för sig ovilkorligen uppmärksamhet. Mycket blekt och
magert slutar det med en ovanligt smal och hög panna, som
ger hela ansigtet en sällspord likhet med en långkatekes. Han
sitter gerna med hakan lutad i den hvita, magra handen, eller
också med händerna hopknäppta öfver bröstet och stirrar rakt
framför sig. Man skulle kunna tro, att han satt försjunken i
inre betraktelser, men en uppmärksam åskådare märker snart,
alt ingenting af hvad som säges undgår hans uppmärksamhet.
—- Nu fälles en replik från det motsatta lägret, han reser sig
långsamt upp från sin plats, tittar på ordföranden utan att
säga något och snart lyder det: biskop Billing.
Denna gång reser han sig icke långsamt, det fälda yttrandet
har retat honom, frågan berör statskyrkans intressen och storm-
klockan måste ljuda.
Herr Billing är en framstående talare, och hans stora ora-
toriska talang understödjes af en stark och klar stämma, hvars
skånska uttal endast ökar skärpan af hans ord. Det ligger en
ovanlig myndighet i hela hr Billings uppträdande. Allting —
från det sätt, hvarpå han reser sig och tar till ordet, till de
långsamma, skarpt pointerade uttrycken och det beslutsamma
sätt, hvarpå han uttalar sina åsigter och sina »allvarliga gen-
sagor» — bär vittne om en märkvärdig tvärsäkerhet och en
lycklig tro på sin egen betydelse. Att denna tro delas af många
andra framgår af den stora uppmärksamhet, som alltid egnas
hans ord: från hans meningsfränders sida för att få den rätta
signalen, från motståndarnes, emedan de af hans ord med
temligen stor visshet kunna bedöma ställningen inom det
högkyrkliga lägret.
Hr Billing har en synnerligen stor förmåga, att, utan att
genera sig, förneka de mest uppenbara fakta, och att förvandla
svart till hvitt lika qvickt som man byter skjorta. Lika lätt som
han sålunda på ett sätt, som har en betänklig likhet med en
viss jesuitisk regel, förstår att bortresonnera andras synpunkter
och skäl, lika lätt kan han bära den malheuren att offentligen
bli beslagen med orätta uppgifter. Han vänder sig endast till
den förargliga interlokutören och säger helt lugnt: »jaså, för-
håller det sig på det viset! Nå, det var ju bra då, att jag
begärde ordet, så fingo vi en upplysning!» — hvarpå han fort-
sätter lika lugnt och myndigt som förut. Han låter med ett
ord icke konfundera sig.
Under den diskussion, som egde rum med anledning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
