- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
924

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Herr Daniel af J. H. Hooijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

924

hela, då de falla till marken. Det fins åtskilliga bland dem,
som blott innehålla luft.»

Den främmande skrattade. Han fann nöje i denna hän-
förelse, som var så naiv, och så innerligt menad. Ju mer
han talade med sin egendomlige värd, desto mindre bekla-
gade han sin ankomst. För Daniel var utbytet af tankar
med en högt bildad man en njutning, som ej kan beskrifvas.
På den främmandes enträgna uppmaning öppnades pianot.
Men detta är ju någonting alldeles ovanligt, tänkte gästen,
när han hörde Daniel spela. Han gräfde i nothögen och
begärde mer och mer. Samtalet öfvergick från musiken till
språket, till sångbarheten af vissa verser.

Den främmande slog upp volymen som låg på bordet
och läste följande underbara, melodiska, vemodsfulla rader
i »Twelfth night

Come away, come away death

And in sad cypress let me be laid;
Fly away, fly away breath,

I am slain by a fair cruel maid....

Medan han med sin djupa, böjliga stämma läste upp
dessa verser, ackompanjerade Daniel honom sakta på pianot.
»’Tack, tack, det är härligt», sade den främmande, läggande
boken ifrån sig, och för sig tjelf tänkte han: i den här man-
nen fins mer, ja långt mer än någon skulle kunna förmoda.
Hur har han kommit att sitta här på ett kontor?

Det var sent på natten, när de skildes.

»Ni kommer väl att besöka musikfesten i Leipzig?»
sporde den främmande.

»Jag hoppas att det skall blifva mig möjligt. Mina
tillgångar tillåta mig annars icke dylika njutningar. Men
för detta nöje mäste jag finna någon utväg. För att tillstå
sanningen har jag sedan månader gladt mig deråt.»

»Låt mig nu säga er, min herre, hvilket nöje er be-
kantskap har beredt mig. VWVi hafva tillbragt en härlig af-
ton tillsammans. Hvad min föreläsning beträffar, så finner
jag nog, att ämnet ej var valdt med tillräcklig urskiljning.
Men sedan jag lärt känna er, torde jag åtminstone kunna
hoppas att icke alla hade tråkigt vid mitt föredrag.»

»Ni har talat för några få», sade Daniel, »men dessa
tacka er af hela sitt hjerta. Det var ett första försök. Vi
måste hålla i, Publikens smak yarder genom att oaflåtligen

Re

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0944.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free