- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
934

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Herr Daniel af J. H. Hooijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Er SAR GATAN TREE Er ANG
. —

NEO RRp orrrn Rn

934

»För att sköta honom?»

»För att sköta honom. Tror du jag lemnar honom åt
frun?»

Hon är redan borta. Pigan står med en disktrasa i
handen och med den yttersta förvåning målad i det enfal-
diga ansigtet. Dottern med tallrikshögen på armen stöder
sig mot serveringsbordet. Hennes blå ögon äro fulla af
tårar. »Ack, farbror Daniel!>

XLV.

Den trogna väninnan fann Daniel utan medvetande.
Ett ögonkast var nog för avt öfvertyga henne, att hon här
icke kunde undvaras. Hon ringde och när den gamla tjena-
rinnan visade sig, befalde hon att man skulle bära in Da-
niels armstol från det andra rummet, emedan hon ämnade
vaka hos den sjuke om natten. Tjenarinnan brummade nå-
got för sig sjelf, men visade ej alls någon brådska. Ovan
vid sådant söl, beslöt doktorsfrun att hjelpa sig sjelf. Men
i rummet bredvid stötte hon emot värdinnan, som stälde sig
orubblig som en påle i vägen för henne. Hennes helsning
besvarades vresigt.

Jungfru Görtz skakade uppbragt på hufvudet, så att

de slappa vecken på hennes mössa fladdrade, som om blå-

sten satt dem i rörelse.

»Det skulle vara roligt att veta, hvad det här skall be-
tyda, min fru.»

»Betyda, jungfru? Jag kommer på anmodan af min man,
doktorn» — när helst en viljestark qvinna stöter ihop med
en annan ännu Ed åberopar hon sig vanligen på

sin man -— »för att sköta den sjuke. Var god och fåt mig

komma förbi?»

Men jungfru Görtz stod avar, liksom om hon varit
É J SS ] ,
fastväxt.

»Som detta är mitt hus, hafva främmande ingenting

här att befalla.»
»Men min bästa jungfru!»

»Det är jag som är herre här, det var bara det jag

ville säga» — rösten höjdes, den närmade sig skrik.
S Å) , S
SNSSES=S 5 bl

»Och att ingen kommer när mun sjuke!»
NGSSB ELDA SEN Nles se

frn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0954.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free