Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
en tid af en händelse blef uppfördt och, enligt L:s eget påstå-
ende, med mycken framgång. Han beslöt sig emellertid det
oaktadt för en ny bearbetning, der handlingen blef återförlagd
till Spanien, och det är i denna form vår hufvudstadspublik
gjort bekantskap med pjesen. Till Danmark kom Lindaus pjes
dock redan i november 1887, då den uppfördes på Dagmarteatern
i en ytterligare bearbetning af Erik Bogh under titeln »Alverden».
— Alt tal om Galeotto lär der vara skoningslöst borttaget. — I
Boghs hand tyckes originalet ha blifvit än ytterligare misshand-
ladt och skamfiladt. Knapt en enda replik eller mening lär
ha funnits i oförändradt skick, den eleganta formens poesi var
vårdslöst bortstruken — gäller äfven i hög grad den svenska
öfversättningen — och då danskan behandlats ganska ofint och
oskönt, blef stämningen, som låg öfver stycket, förändrad eller
utplånad. Endast de rent gröfre dragen af handlingen fingo
stå kvar.
Fullt så hänsynslöst torde icke Lindau ha gått till väga,
men han har dock åtskilligt på sitt samvete och icke är det
hans förtjenst den lycka stycket gör. Originalets kraft och
skönhet ha mäktat att motstå bearbetningens vandalism. För
att inse att bearbetaren på många ställen gått fram som en
vandal behöfves ej någon större kännedom om spanska språket
vid en läsning af originalet. Äfven om det kan öfverses med
att versformen i tre akter fått stryka på foten, borde dock
känslan för den poetiska färgrika stämningen och den lefvande
karaktärsteckningen manat bearbetaren att bevara så mycket
som möjligt af dessa originalets skatter. Det förefaller nästan,
som om han vid sitt arbete gått så till väga att han låtit det
spanska originalet öfversättas kursivt för sig ett par, tre gån-
ger, så att han fått klart för sig sjelfva det grofva skelettet
och kunnat annotera somliga situationer, meningar och uttryck.
För att sedan göra anrättningen njutbar för sina kära lands-
män har han ersatt en del af det myckna borttagna med en
hel mängd saker från egen fatabur, eller kanske snarare med
banalt lånegods från tyska hvardagspjeser eller lånbiblioteks-
romaner. Derför torde i mångt och mycket bearbetningen rät-
tast och kortast böra karakteriseras såsom en kälkborgerlig
tysk parafras af »El gran Galeoto». Tekoppen, Lindau bjuder
på i förspelet, har nog sin symboliska betydelse. Och intryc-
ket förbättras ingalunda genom sådana förändringar och till-
satser som talet om de förnumstiga hvardagsmenniskorna
och hornafstångandet, dona Julias omständliga redogörelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>