Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Förnyadt återseende bekräftar i hufvudsak det förut antydda
intrycket af det sätt hvarpå stycket här spelas. Hos hr Hill-
berg är det förutom den präktiga maskeringen just den inten-
sitet hvarmed hans spel i kraftscenerna är mättad, som verkar
mest fängslande. Hr Palme och fru Rundberg tyckas icke
kunnat hålla sig fullt kvar på den ståndpunkt de lyckades intaga
vid premièren. I synnerhet i förspelet är fru R:s fägring
någonting utomordentligt, men så hon talar der och i det föl-
jande! Fins i det afseendet hos henne någon resonansbotten,
måste den vara mycket tunn och artificiel. Hr Personne och
Thegerström äro rent af svåra, och vore de oftare inne på
scenen, skulle de bestämdt förstöra stycket.
Dramatiska teaterns nya program den 16 november var på
det hela taget af ytterst enkel beskaffenhet och hade med litteratu-
ren föga att skaffa. Det enda stycke som var någorlunda mensk-
ligt och naturligt var Boeckhs »Ringarne», som hade varit tillåt-
ligt såsom en anspråkslös utfyllnad i ett värderikt program.
Antagandet af »En hofsven» berodde måhända mest på ett
slags göteborgscourtoisie till en början hos hr Westin och nu
hos hr Fredrikson. Det är litet svårt att se, huru vederbö-
rande hädanefter med något anspråk på konsekvens och reson
skola kunna säga nej till hvilket originalstycke som hälst, ty ett
enklare och puerilare skola väl svårligen några yrkesförf. kunna
sätta i hop. Det är dock sant, att här i landet tyckas dilet-
tanter ha vissa företrädesrättigheter på literaturens och konstens
område. Stycket hade flera reminiscenser från Regina von
Emmeritz, utan att ega någon af dess förtjenster; det var en
produkt af ett ingalunda ovanligt godtköpsmanér aM skrifva
historiska arbeten af skönliterär art. Med sina för fackmän
antagligen intressanta, men för andra löjeväckande eller tråkiga
strategiska utläggningar skulle pjesen bättre passat vid någon
dramatisk soaré af krigsskoleelever eller på den tiden det fans
en särskild artilleristteater. Der skulle nog äfven pointerna
med spetskragen och brefdufvan och Gustaf Adolfs sedesamhet
samt icke minst finska rytteriets marsch på piano och fiol gjort
sig tillbörligt gällande. Fru Rundberg, kanske den af teaterns
damer, som torde vara presentablast i pojkdrägt, var som den
unga hofsvennen myckel behaglig att åse och rörde sig raskt
och hurtigt, om sådant nu ur konstsynpunkt kan vara vidare
märkligt. Hade det varit fråga om något verkligt dramatiskt
arbete, hade i rollen naturligtvis ovilkorligen fordrats en ung
man, ty nu blef det dock något overkligt, något à la operett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
