Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
symfoniska harmonien. Huruvida ej här fördelen af sänkt
orkestergolf skulle ampelt taga ut sin rätt, synes mig liksom
vid Wagneroperor föga tvifvelaktigt. Afven för Meyerbeer
(ifall jag vågar nämna denne så nära Wagner). Jag vet och
inser de skäl, som tala emot saken. Men — om man för-
sökte!?
Vederbörande äro ju ej avoga mot reformer. Orkestern
sitter ju redan betydligt lägre än förr och omrangeringarne
med harpan och kontrabasarne är en hygglig reform, sär-
deles artig mot de förtviflade ungherrar, som då det gafs
balett höllo på att vrida sig galna, då de köttfårgade trikå-
erna alltsomoftast skymdes af de ståtliga kontrabasarne och
de ståtliga kontrabasisterne. Jag undrar om ej kapellmä-
starens ändrade plats också är ett framsteg, trots den gått
bakåt. Styrpinnen misstänker jag kan ses från scenen nu-
mera och det bör ju ej vara så grufligt dumt för de sjun-
gande, hvaraf de taktlösas falang icke är så liten just. Att
kapellmästarne sitta är i Sverge en vacker koncession åt
humanitetens fina känsla, men att det ännu icke anses opas-
sande att stå visade hr Nordquist vid Musikföreningens
»Faust», änskönt en hand med pinne rigoröst viftade takten
åt damerna från högra kuliss-ettan. Afven vid stormande
ouverture-applåder händer sig att man får se kapellmästarne
stiga upp. Men det är blott för en kort stund, som de
använda att småle och bocka sig hit och dit. Fastspikade
äro de i alla händelser icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
