Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Ett sanningsvittnes undanflykter af Volunteer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
fentliggjord — man tycker eljes att de utstötte borde för-
svarat sig och ej med tystnad tält en sådan behandling.
Tyvärr blef glädjen äfven något blandad, i det Nordisk
tidskrift i stället för hrr R, och N. förskaffade sig bidrag
från herr Schéele i Upsala, ty Schéeles kritik var »löslig»
och W. fruktade att han kunde ha något sinne för tidens
s. k. strömningar. Att herr Schéele en eller annan gång
yttrat något ord om Wirsén, som denne tagit ogunstigt upp
— och det behöfs vid Gud icke mycket för att ådraga sig
W:s onåd — det vill jag svära på, kommer ihåg att jag
läst någonstädes, jag mins icke hvar, något af S.. . e om
C. D. W. Denna ger alltiäigen, det ha vi haft bevis för.
Finsk tidskrift var en stor syndare. W. räknade upp
några de värsta förseelserna: man hade tillerkänt Kielland
originalitet, man hade förklarat att Strindberg var modig
och hade en »fruktansvärd talang», hade öfver hufvud vis-
serligen ogillat dennes senare alster men ogillat dem allt för
lamt och ej träffat kärnpunkten i saken etc. (När W. ytt-
rade (Postt. 83, 11 mars) »vi hafva haft nog af halftokiga
sömngångarbilder. . .», då var det en kritik öfver Sömn-
gångarnätter, som träffade »kärnpunkten i saken»). Huf-
vudanfallet gälde tidskriften såsom vensterorgan -— »ett en-
sidigt vensterpartis åskådningssätt har fått afspegla sig» i
tidskriften. Slutklämmen blef: läs icke Finsk tidskrift, läs
Topelii dikter!*
Han kunde tryggt tillagt: och läs ej våra svenska tid-
skrifter utan läs Viktor Moll.**
Jag är tyvärr alls icke inne i Finska förhållanden, men
att Finsk tidskrifts och särskildt C. G. Estländers der pub-
licerade inlägg i literära frågor mången gång varit mycket
värdefullt, det har jag sett. Just genom att denna tidskrifts
kritici lefvat i lä af vår dagsopinion, ha de ibland kunnat
bedöma literära rörelser (Strindberg till dömes) med ett lugn,
* Det var ej många veckor sedan Vårt Land fylde nära nog en hel
spalt med gensaga mot samma rabulist-tidskrift, derför att den vågat yttra
någon mild anmärkning mot W. Det är onekligen oerhördt att man ej
vill låta honom regera enväldigt.
** Detta skrifvet naturligtvis sans comparaison mellan Sylviadiktaren
och kgl. sekter Moll. Jag nämde den senare här blott derför att W.
förklarat sig högt »älska» »sådana böcker» som herr Molls dikter, »allt
for ljufva att röra vid». Han har för öfrigt rätt deruti att vår verld såge
annorlunda ut, om det ej funnes författare af annan ull än den pjunkige
kongl. sektern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
