Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Stackare jag! Min ofödde sonsons klagan, af Qui Vive
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Antiseptoptimum — den enda medicin i hvilken man ej funnit
billikocker och som derför anses vara ett osvikligt gift för dem —,
fem billigram hvarannan dag, kan man ju ändå äta svartbrändt,
färskt kött och dricka i 37 timmar kokadt skållhett vatten utan
att alltför mycket riskera att få något värre än kronisk magkatarr.
Det är visst sant att många påstå att denna medicin småningom
gör en till idiot, men detta är ju en cura posterior. Skada blott
att det är så dyrt. Men allt är ju dyrt, tack vare våra präk-
tiga tullar. På de saker vi kunna göra sjelfva måste vi natur-
ligtvis ha hög tull för att skydda våra fabrikat för täflan med
bättre och billigare utländska. Derigenom kunna vi också ta bra
betaldt af våra landsmän för hvad vi göra. Och på de saker
vi nödvändigt behöfva men ej kunna göra sjelfva och derför ej
på vanligt sätt kunna förtjena något på, lägga vi naturligtvis
också en hög tull för att åtminstone kunna förtjena litet på tul-
len. Ja, tullarne äro bra. Men dyra bli de. Så alldeles nöd-
vändiga för statskassan äro de förstås ej numera, då krigen af-
skaffats. Ja det har också sin historia. Ingeniör Jonerikurrimus
uppfann ju en maskin, hvarmed från obegränsadt afstånd en
projektil af obegränsad kraft kunde förinta ett obegränsadt om-
råde, och sålde patentet till en mäktig krigarstat. Året derpå
uppfann han ett nytt lika fruktansvärdt instrument som köptes
af en annan mäktig stat. Nå, de begge rikena gjorde sina små
förberedande försök som hade den effekten att de som efteråt
ännu hade öronen i behåll drogo dessa åt sig, och så infördes
allmän afväpning. Den snillrike uppfinnaren, som ej längre hade
något att lefva för, uppfann ett sista patent som gjorde honom
osynlig på denna planet.
Det är då väl att jag har min säkra plats vid Statens Num-
merlotteri. (Märkvärdigt att det dröjde så länge innan det in-
rättades, och dock är det den enda nuvarande affär som riktigt
bär sig.) Lönen är visst icke stor, blott 21,000 Kransar, men
med sparsamhet räcker den till. I farfarsfars tid var detta van-
lig ministerlön men nu räcker den ej att gifta sig på. Och så
godt är det. Ty sedan riksnatten, tack vare kvinnomajoriteten,
beslutit att hustrun skall utan redovisningsskyldighet förvalta hvad
mannen förtjenar, så skulle frun nog pluttra bort allt i hop på
luftballongresor och dylikt. — Nå nå, en sådan der resa har
verkligen sina behag. Jag glömmer aldrig min lilla tripp till
Himalaya till firande af att mitt fädernearf tagit slut. Och vinet
der sedan! Veritabel Himalaya frappé! Pressadt ur drufvorna
dernere på sluttningen, föres det genast upp att förvaras i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
