Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
tendenser hos fraktioner af fennomanska och embetsmannapar-
tien uppstälde nu den terroristiska fordran ^^^ att ingen egde
rätt att under den samma anonymitetens Egid; som inom landet
kan komma författare till del, utom dess gränser publicera något
som censuren förbjuder inom det samma, hvarigenom tanke och
öfvertygelse skulle ha blifvit fångar pä hemtorfvan och Fin-
lands röst bland nationerna död. Härigenom afstängdes visser-
ligen icke korrespondenserna, men splittringen inom den fo-
sterländska opinionen möjliggjorde fortsatt förhalning med det
representativa statsskickets återupprättande och landtdagens
inkallande. Först 1863, då Polens frihetssår å nyo blödde,
då Europas samvete åter började vakna, då engelska och
franska pressen buro fram Finlands anklagelser mot Ryss-
land, 2 då franska tidningar förkunnade, att i händelse ett
nytt krig mellan Vestmakterna och Ryssland »skola de skan-
dinaviska länderna vara Frankrikes främsta bundsförvand-
ter», först då beqvämde Ryssland sig till att icke längre
förhålla finska folket dess rätt till den autonoma nationella
ställning och det samhällsskick, som betingas af dess hi-
storia. Kallelse till landtdag utfärdades skyndsamt, midt
under det allmänna sorlet i Europa, och intygade talande,
att Finland ej är någon rysk utpost mot det vestra Europa,
utan Vesteuropas kulturdelegerade inom Ryssland. Från
denna stund, då den vesteuropeiska civilisationen hembar en
praktisk seger inom Östeuropa, förskrifver sig för Finland
en ny lyftning, en ny utvecklingsæra, periodiska landtdagar,
lifskraftigt arbete i alla riktningar. 3 Öch dessa frukter från
1 I uppsatsen Finska emigrationen i Sverige af J. V. Snellman, i
Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning, 1858.
2 »Under dessa förhållanden omtalas finska folket i alla Europas
tidningar såsom ett folk, hvilket icke blott önskar kriget och af detsam-
ma väntar sin välfärd, utan hvilket är färdigt till en uppresning för att
förena sig med fienden». Uppsatsen Krig eller fred af J. V. Snellman i
Litteraturblad for allmän medborgerlig bildning, 1863, n:o 5.
3 Äfven censuren skulle sannolikt redan vara afskaffad, om ej, så-
som det vill tyckas, Finlands egen senat satte sig deremot, af fruktan
att pressen, obunden af alla preventiva försigtighetsmått, skulle lätt för-
Nestor Tallgren, öfverarkitekt, den personifierade fromheten och älskvärd-
heten; Henrik Borgström, inflytelserik finansman, åt hvilken, likasom åt
Ernst Linder, om de fått lefva, en betydelsefull statsmannabana var förbe-
hållen. Korrespondenserna med tillhörande uppsatser äro utgifna under
den gemensamma titeln »Finska förhållanden», 4 h., Stockholm 1857—
1861. Uppslaget till 1860-talets mynt- och tullreformer i Finland gjor-
des i »Finska förhållanden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
