Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Den 14 juli 1789 af Erik Thyselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
games behandling i allmänhet hårdare. När man år 1784
afpressade konungen en ordonnans, som föreskref att ingen
skulle kunna på sin familjs begäran spärras in utan angif-
vande af skäl och endast för en bestämd tid, ansågs det som
en stor reform, ja af mången som en samhällsomstörtande
nyhet. Den kungliga ordonnansen blef dock en död bokstaf,
och lettres de cachet med tomrum för namnet höllos fort-
farande till salu till sin bestämda kurs af favoriter, polis-
löjtnanter; hofmän och spioner. Medborgarnes lif och frihet
var fortfarande en vara, som öppet hölls till salu.
När man läser om fasorna af en fångenskap i Bastiljen
och om godtycket med »lettres de caçhet», påminnes man
visserligen om t. ex. Casanovas redogörelse för Venedigs
blykamrar och inkvisitorer, men än starkare tränger sig på
jemförelsen med hvad Stepniak, Tikhomirolf och Krapotkin
berätta om dem som få »ruttna» i ransakningsfängelset, i
Peter—Paulsfästningen och Schlüsselburg eller deporteras på
administrativ väg.
Bastiljen var ett aristokratiskt fängelse; den fattiga
underklassens bastilj hette La Bicetre och ändock vände sig på
uppgörelsens dag dess vrede främst mot Bastiljen, så djupt
hade dess symboliska betydelse rotat sig fast i folkmedvetandet.
Till Bastiljen skickades i regeln misshagliga medlemmar af
hofvet och adeln, författare etc. Under Ludvig XLs och
Richelieus dagar spärrades in der höga och mäktiga baroner,
hvilka förfäktade feodalitetens och aristokratiens intressen.
Vid nantesiska ediktets återkallande fyldes fängelserummen
af protestanter; och mot de jansenistiska irrlärorna ansågs
Bastiljen sedermera ofta som ett godt korrektiv.
Hemlighetsfullhet var som sagdt lagen i fråga om fån-
garnes behandling och många af dem blefvo såväl i lifvet
som i döden ej annat än ett nummer, ett par lätt för-
gätna initialer, men ändock framkallar Bastiljens namn
minnen af personer, hvilka liksom ökat dess historiska be-
tydelse. I Bastiljen satt kardinal de Bohan för sin delaktig-
het i den famösa halsbandshistorien; i ett torn hade den
hemlighetsfulla järnmasken sitt förvaringsrum. I ett annat
Leprévot de Beaumont, hvars brott bestod i hans röjande
af syftet med det under Ludvig XV:es och andra höga herrars
beskydd verkande »hungerbolaget». I fader Mirabeaus ögon
var Bastiljen ett lämpligt uppfostringsmedel, hvadan han några
gånger lät genom en »lettre de cachet» ditskicka sin excen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
