Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land bjudit till att hindra danska nationens, regeringens
och konungens frivilliga anslutning till Sverige-Norge, de
båda stora Vestmakterna, åter förenade, skulle ha afvisande
trädt emellan för att ännu en gång gemensamt värna det
fridsamma Skandinaviens sjelfständighet och det bildade
Europas trygghet, hvarvid Ryssland, varnadt genom minnena
från Krimkriget och det ännu knapt dämpade polska
upproret, troligen ryggat tillbaka. Men att detta var Krabbes
och jemte honom »mångas sätt» att bedöma förslagets
innebörd bevisar att det fans i Monrads närhet en talrik
krets, som alls icke ansåg, att förslaget medförde åt
Danmark en sådan fara som den, hvilken Monrad förebar i
sitt första bref till kung Karl. Tvärtom. Men ändock
voro de fiendtliga mot förslaget! Och hvarför? Jo, säger
Rosenberg, emedan de icke unnade Sverige att stifta en
skandinavisk union, utan att först ha stridt för den. Det
var icke nog med att Sverige nu erbjöd sig att, om så
kräfdes, kämpa för den gemensamma saken, det måste
också ha blödt för den. Förtrytelsen öfver att Sverige
icke före kriget afslöt allians med Danmark afhöll dem nu
från att förverkliga det stora politiska mål, till hvilket de
alltsedan 1840-talet sträfvat! Detta påminner om en ännu
regerande drottning, som, enligt hofhistorierna, då hon var
vred på sin gemål, numera afliden, straffade honom
således, att hon sjelf ingenting åt vid middagstaffeln. Men
är en dylik blind förtrytelse verkligen möjlig bland
politiskt tänkande män? Jag tror det icke. Det är möjligt att
i ord drifva en sådan paradox. Men i handling? Nej.
Den verkliga orsaken, hvarför Krabbe och de som
inspirerade hans korrespondens motverkade förslaget, måste ha
varit en annan. Hvilken, är ej svårt att utleta. Icke
kunna de ha ogillat unionen i och för sig, icke heller ha
tagit oförsonlig anstöt af de föreslagna rättsliga formerna
derför, hvilka enskildheter ju dessutom skulle bli föremål
för vederbörliga öfverläggningar, innan de definitivt
fast-stäldes. Återstår af förslaget endast den nationella basis,
på hvilken det stödde sig. Det var således den, som de
icke gillade. De ville icke att Danmark skulle afstå från
Holstein, än mindre från Sydslesvig. De sågo mera på
det danska rikets yttre omfång än på det danska folkets
säkra frälsning och framtida trygga frid. De fruktade
förslagets framgång, om det blefve öppet kändt. De skyndade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
