Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
merar sålunda: »Resultaten af de betraktelser jag sökt
genomföra kunna sammanfattas i följande punkter: i:mo
Holstein har gått förloradt derför att, sedan den europeiska
politiken slagit in i sin nyare riktning, ett till sin nationa-
litet och politiskt statsrättsliga karaktär tyskt land kunde
ega plats hos den danska monarkien endast i en personal-
union, för hvars bestånd emellertid kräfdes ett vederlag,
som man ej har velat gifva; 2:do förlusten af Slesvig för-
bereddes genom danska regeringens århundraden långa för-
summelse att bevara Slesvigs nationalitet och inrätta dess
styrelse i öfverensstämmelse med dess statsrättsliga ställ-
ning; 3:tio förlusten af Slesvig fullbordades, emedan man
ej i tid beqvämde sig till att dela Slesvig och afstå från
den rent tyska delen, sedan det kommit derhän, att vår
fulla historiska rätt, försvagad genom vår egen regerings
förfaringssätt och derigenom nästan vorden obillig, ej kunde
genomföras gent emot Tysklands makt och de neutrala
makternas åsigt, att vår uppfattning var ensidig.»
D. G. Monrad, kampministern, gaf efteråt följande er-
kännande åt den skandinaviska enhetspolitiken 1 : »Det gent
emot utlandet förenade Norden skulle hos Europa framkalla
ett helt annat deltagande och bemötande än i sitt nuvarande
splittrade tillstånd. Jag har talt med män, som haft att
göra med stora staters styrelse. Talte jag med dem om
Danmark, så låg, trots de fagra orden, i deras blick en
likgiltighet, som illa dolde deras tankar om vår hopplösa
ställning. Men anslog jag de skandinaviska strängarne, då
försiggick en plötslig förändring; det kom eld i ögat, lif i
hela minspelet, och de lyssnade med uppmärksamhet till
hvarje ord. Skulle då det förenade Norden vara i stånd
att försvara sig mot en stormakt? Vi finna det icke
sannolikt. Deremot tro vi ej, att det är ett fantastiskt
hopp, om vi antaga att ett förenadt Norden erhöhe en
så stor betydelse, att det erkändes af Europa som en lifs-
kraftig länk i staternas kedja, och att det ej blefve svårt
att hos den ena eller andra af stormakterna finna en an-
knytningspunkt, som försäkrade dess bestånd.»
Man har då och då från en del håll antydt, att det
skulle ha varit hot från Ryssland som förmådde svensk-norska
kabinettet att träda tillbaka hösten 1863. Men detta är
1 Om politiske drömmerier, Kbhvn 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
