Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Berta von Suttner: ”Ned med vapnen!” Anmäld af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
led på vägen till verldsfred och allmän afväpning. Hon
grundar. sin mening om nämda företeelser som öfvergångs
< Ån
moment därpå, att »den ka RR kraf med ul
dens stridssätt bli oerhörda och bestämda, ej af folkets ege
val, utan af de stridslystna grannarnes åtgärder för samma
k. »väpnade fred», samt Ja ärpå, att värneplikten drabb
hela folket, tager dess både materiella och andli
bruk, och offrar millioner åt krigets ödeläggelse
yrkeshärar på tusenden eller hundra tusenden
Men genom denna, alla samhällsklasser Srapbande
dubblade tillökning af lidande, genom dessa hela
utarmande förluster af lifskraft och skaparekraft, skola
gen slutligen blifva folken så förhatliga, att de lära sig ve
aktigt älska och trygga freden, att de med andra
vapnen söka vinna de önskemål för sin utvecklii
de hittills ofta endast med dessa medel kunnat Upprå.
Författarinnan påpekar att såväl antalet som halten af
1.
Il
de skäl, hvilka anföras mot fredstanken, bli allt ring
Hon erinrar om att den »dröm », som den amerikanske smeden
Elihu Burritt på 1840-talet gaf ord åt, redan 1889 få
i en verldskongress med ombud från 100 fredsföreningar
— hvilka hvar på sitt håll arbeta för att inom nationerna
.
r Mara
r1 a dill,
Är uttryck
"fostra en sådan anda, att krigen småningom skola varda
omöjliga, emedan trycket från hvarje lands fredsälskande
majoritet skall bli starkt nog att kunna kväfva den uppblos-
sande krigslusten hos folkets minoritet. Frågan gäl
skapa nyssnämda majoritet. Och innan den är skapad, kan
det icke bli tal om afväpning. +
Men när detta skett, när tidssamvetet öfverallt v
när ett modigt, ett hänsynslöst krig mot kriget förts
kets ädlaste män och kvinnor inom folket själft — beh inom
alla folk — då skall den dag slutligen I komma, när det visa
sig att det icke var profetisk a Orc dv de, som så ofta anföras
efter den gamle Moltke: »att den eviga freden är en dröm
och icke ens en skön dröm.»
Så långt den tyska författarinnan.
Med anledning af våra egna förhållanden vill jag tilläg
E TEN här sammanfattade tankegången blef också på verldsfreds-
kongressen i London 1890 framstäld af en svensk, riksdagsmannen re-
daktör F. Borg, som dervid rönte lifligt bifall. Skapanc det af ett starkt
fredsparti i alla land måste, yttrade han, föregå afväpning — ty annars
ger man sig till pris åt våldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
