Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Musikrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fört sistnämnda komposition, men då under mindre lyckliga auspi-
cier och under mera kyligt deltagande från allmänheten, som nu
blifvit alldeles öfverrumplad och besegrad.
Johannes Brahms har som få fått erfara innebörden af ord-
språket: Gud bevare mig för mina vänner! När kompositören för
många år sedan under en lustfärd på Rhen blef införd i Robert
Schumanns hem, råkade denne i eld och låga öfver den unge
mannens fantasier på piano, hållna i strängt Schumannskt epi-
gon-anda, -som man kan finna af opus 1, 2, 3, 4 af kompositörens
alster, och etablerade på rak arm den unge mannens storhet i
en uppseendeväckande artikel, införd i >Ny Tidning för musik >.
Denna i höga toner affattade rekommendation låg mycket
emot Brabms i fertalet af de städer, der han producerade sig
som pianist och kompositör. Man ansåg hans virtuositet omtvistad,
hans kompositioner oklara Schumarnsnebulosor. Bladet vände sig
vid ett smärtsamt ögonblick i kompositörens privatlif. Han för-
lorade sin dyrkade moder och sjöng hennes drapa i ctt Requiem,
som blef hans lifs största och mest varaktiga framgång, ehuru
äfven det vid sitt första framträdande icke allestädes mottogs med
öppna armar, såsom i Wien, der antagonismen gjorde första upp-
förandet till en dubiös framgårg, för hvilket skadan ersattes af
den hänförelse, hvarmed verket efter hand helsades i Nordtysk-
lands städer, särdeles Hamburg, komponistens födelsestad.
Brahms dödsmessa intar en alldeles särskild ställning bland
de många, som musikhistorien och musikliteraturen bekantgjort.
Den är skrifven till tyska bibelord, sammanfattade af kompositö-
ren sjelf. Musikens karakter afviker i än större grad från den
sg. k. kyrkmusikep, den är mindre en ortodoxt dogmatisk predi-
kan, än en folklig, af kraftigt troslif genomsyrad bibelutläggning.
Orkestern börjar med ett enkelt thema, några: toner ofvan
och nedan om dominanten, efterföljdt af körens entrata, mild, hög-
tidlig, lik en sommarvind öfver grafvar: Salige äro de bedröfvade.
De mörkare elementen af körstämmorna uppstämma: »De som
med tårar så» och de ljusare vidfoga »skola med glädje skörda».
Öfver hufvud taget äro de heliga bibelorden mycket troget af-
målade i musiken, som följer dem in i de minsta skiftningar af
ljus och skugga, af sorg och fröjd. Det enda vi bär skulle vilja
anmärka är, att bibelordet »Så varen nu tålige käre bröder till
Herrans tillkommelse» icke fått en tillräckligt värdig och högstäimd
musikalisk omklädnad. TI vårt tycke utgör detta ställe en fläck
på den annars så beundransvärda andra afdelningen: Ty allt kött
är såsom gräs och all menniskans härlighet såsom ett blomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
