Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Musikrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k. operans nuvarande och åtskilliga föregående Almavivor, och i
all synnerhet hr Lemon i Poncbhiellis tenoraria ur Gioconda.
Hr L. påminner så mycket om Arvid Ödmann att det är rent
komiskt, det är en slafvisk kopiering från början till slut men
med . resultatet som vanligt: kopian stannar åtskilligt nedanom
originalet. Så ock i denna aria, som vi hörde hr Ödmann
sjunga på samma ställe för några år sedan på en matiné, efter-
följd af fem inropningar, alla unga damers hänryckning och —
förargelse, förargelse att den gudomlige ej lät sig beveka till ett
extranummer, Isola Bella eller hvad det var för Hallströmska
fantasier som sångaren den tiden gick på med.
Hr Hallström ackompagnerade med en smak, som fullstän-
digt täckte teknikens små vacancer.
Den andra serien gafs inför ungefär alldeles samma publik
ehuru till denna konsert äfven special-biljetter såldes och detta
icke blott till »resande», som det vid första tillfället dekretera-
des (»>resande äro mina vasaller, jag tager skatt af hvarje folk>,
sjöng Fra Diavolo).
Afven vid denna soirée kan programmet kritiseras. Början .
utgjordes sålunda af den i sceniskt afseende intressanta men
som konsertnummer alldeles vilsekomna qvartetten mellan bror
och syster, kung och drottning ur Aubers Hin Ondes andel.
Det kan ju visserligen vara angevämt att höra den melodiösa
kompositionen bättre sjungen än af fru Moe, fröknar Ekström,
Johnson och hr Frank från Södra Teatern, der operan senast
gafs, men nog kunde väl med röstresurser som grefvinnan Tau-
bes, hr Lejdströms, frökvar Piehls och Siedners, något mer vär-
defullt åstadkommits, särdeles som portik betraktadt. Opera-
literaturen lider min själ ingen brist på imposanta qvartetter,
eftersom det nu skall väljas inom den literaturen. Något mera
för sångerskan lämpligt nummer än Alices E-dur romans ur Ro-
berts första akt torde ock kunna utan svårighet uttänkas. Detta
stycke fordrar mer oratorisk höghet och kraft än sångerskan nå-
gonsin egt, dessutom gafs det i tekniskt hänseende på ett sätt,
som icke var klanderfritt, skulden torde falla på prof. Hallström,
hvars ackompagnement stundom tog ledningen och raskade på i
långt högre grad än Meyerbeer förordnat. Redan Jenny Lind i
verlden ansåg trots sin svaghet för koloratur att Alice: borde
yttra sig i mindre utbroderad stil än den eleganta Isabella af
Sicilien, hvarför hon nöjde sig med Meyerbeers egna noter, lik-
som ock fru Stenhammar, Dina Edling m. fl. På en konsert
kan ju en sångerska medgifvas friare händer, särdeles om hon
Ur Dagens Krönika. XI. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
