Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Konst och politik, af Hardi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
tion skall måhända därigenom och genom det för ögonblicket
skenbart gynsamma förhållande under hvilket de s. k. kungliga
teatrarne nu arbeta, och tack vare pressens och allmänhetens
varma deltagande emotse en något så när betryggande framtid i
ekonomiskt afseende. Men huru länge torde ej vara godt att
förutsäga med de redan stora pretentionerna från både publikens
och de utförande artisternas sida — och hvilka pretentioner nog
komma att kräfva ännu större summor när en gåovg de nya an-
språksfulla lokalerna öppnat sina portar för den allt fordrande
allmänheten, som redan hos oss är tillräckligt bortskämd förut.
En viss energi hos de för ögonblicket styrande, hvilka rastlöst
arbeta för det ekonomiska beståndet och äfven i konstnärlig väg
visa ett nit som icke bör underskattas, försäkrar nog både kung-
liga operan och den dramatiska teatern om att man med mera
lugn nu än förr, då både riksdagen och konungen drogo sina
händer ifrån teatrarne, kan motse fortsättningen af detta arbete,
som borde blifva lugnt och gagneligt; men då klanderlustan hos
publik och kritik och slappheten efter ansträngningen hos de
styrande så småningom åter inställer sig — då kan lätt hända
att nationalteatrarne åter komma att föra ett tynande lif och
kanske ännu en gång gå sin konstnärliga undergång till mötes,
om de icke dess förinnan komma att sortera under statens kontroll
och nationens öfverinseende. Därför behöfva de icke blifva Kel.
Hofteatrar. Sådana inrättningar gagna i regeln konstens in-
tressen icke mer än väl skötta nationalteatrar, men de äga ett
stort företräde om de åtojuta den i landet regerande furstens
frikostighet, som beredvilligt och offervilligt betalar all teaterns
deficit utan att riksdag eller kommun behöfva blanda sig i spelet.
Men en högre instans eller ett riksdepartement (hälst undervis-
ningsdepartementet eller ett de sköna konsternas ministerium) bör
en nationalteater sortera under, ty det republikanska eller demo-
kratiska element hvaraf en teaterpersonal och dess artistiska ledare
består bör underordna sig en högsta instans som ser stort i det
konstnärliga och njuggt eller lindrigt hämmande i det sig själft
öfverskattande individuella hänseendet. Men denna högsta myn-
dighet eller chef skall också besitta den allsidiga bildning och
erfarenhet, den humanitet och ridderlighet samt den kraft i om-
döme och beslut som en så vigtig kulturinstitution, som en
Nationalteater, kräfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
