Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - En farlig dröm, af Kolon (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=S
ST
»En förklaring i himlens namn, pastor», jemrade sig
gamle baron. »Säg oss, är hon död.»
Ändtligen vände pastorn sig om. Och då var det som
om alla de tillstädesvarande återsett en bekantskap från långt
fordom och som lifvet illa tilltygat på allt sätt, ty så gam-
malt och härjadt såg hans ansigte ut.
» Väl om så vore», ljöd det klanglöst från hans läppar.
Sedan tillade han med ansträngning en uppmaning till alla
obehöriga att aflägsna sig, hvarpå den bestörta betjäningen
och det påträngande gårdsfolket långsamt drogo sig tillbaka,
så att endast familjens medlemmar med pastorn befunno sig
kvar i rummet.
Han ropade till inspektoren att ombesörja doktorns och
kronofogdens hemtande hvarpå han stängde dörren och åter-
vände till sin plats vid sängen.
»Och nu en förklaring i himlens namn, pastor! Krono-
fogden ?»
Det var tydligen endast i följd af stark viljeansträngning
pastorn höll sig upprätt. Hans blick for ut öfver rummet,
öfver de tillstädesvarandes hufvuden och fastnade vid en
ljusblå sidenrock med fantastiska broderier, som hängde på
en klädhängare vid dörren. Hade hon kanske haft den på
sig 1 går, strax innan hon klädde sig till den ödesdigra
festen?
»Jag står här såsom en grof förbrytare. I går afton
medan dansen pågick, lockade jag henne med mig ut 1-träd-
gården, vidare genom parken ut i skogen och — där tog
jag henne med våld.»
Fröknarne slogo händerna för ansigtet och flydde skri-
kande ut ur rummet. Men pastorns sista ord hade knapt
förklungit i-en ansträngd hviskning, förrän ett hvinande ljud
hördes och unga barons ridspö for genom luften och drog
en mörkröd strimma tvärs öfver prestens likbleka ansigte.
» Hut prestracka!»
Det blixtrade till i pastorns ögon, men i nästa sekund
sjönko de mot marken.
»Det är rätt, jag förtjenar ej bättre», sade han endast.:
»Ingen skandal — för himlens skull ingen skandal>,
jämrade sig friherrinnan från den fåtölj hvari hon nedsjunkit.
»Har ni dödat henne, människa?» sporde gamle baron
med skallrande tänder.
Liksom till svar härå slogs i detsamma prestkappan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
