Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svenskt biträde vid upprättandet af tyska flottan, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wist son
Svenskt biträde vid upprättandet
af tyska flottan.
Om >»sjöförsvarets förfall» här hemma i Sverige har på
senare tider åtskilligt talats och skrifvits. Huru med den sa-
ken förhåller sig, må för tillfället lemnas därhän med den an-
märkningen, att från Sverige under senare tider åtminstone
lemnats värderadt biträde vid ordnandet af andra länders sjöför-
svar. För organiseringen af sin flotta står konungariket Grek-
land i förbindelse till den sedermera som järnvägsagitator kände
grefve A. E. v. Rosen, hvilken efter Miaulis död (1835) nå-
gon tid fungerade som grekisk marinprefekt och amiralitetspre-
sident samt i detta värf lär hafva gjort sig förtjent af erkänsla.
Då under Preussens aaspicier den första begynnelsen gjordes
till en tysk flotta, lemnade svenske män äfven därvid ett verk-
samt biträde.
Vid båda tillfällena vände man sig från utlandet direkte
till det svenska konungahuset för att utverka det bistånd, som
önskades. Det var väl endast af artighet mot grekiska rege-
ringen som Karl Johan på dennas begäran om biträde af en
svensk sjöofficer afsände grefve Rosen, med hvilken han var
väl bekant redan från den ominösa »skeppshandelns»> tid, till
Grekland. För uppkomsten af en preussisk »östersjöflotta> synes
han däremot hafva haft ett närmare liggande intresse. Åt
dåvarande majoren, sedermera amiralen frih. Gyllengranat, som
1821 sändes på kryssning i Östersjön med korvetten Svalan,
gaf han hemlig instruktion, att vid sammanträffande med offent-
liga myndigheter i de preussiska hamnarne gifva uttryck af »för-
undran öfver den preussiska regeringens liknöjdhet, att icke
skaffa sig en marin till skydd för sin handel och sina kuster».
Antagligen sökte Karl Johan de små motvigter som kunde
fås mot ryska sjömaktens herradöme på Östersjön. Sjelf fick
han icke se någon verkan af sin påstötning till de preussisk i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
