Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar. (Januari 1882.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
git sig för att plocka några sidor ur svenska historien, och
denna måste vara oss alla kär eller åtminstone hållas i ära
af menigheten, så äro vi väl tvungna att tysta samvetets
röst och framhålla det fosterländska i företaget. — Det
finnes knapt en enda som har mod att tala om, huru det
egentligen står till. Och det är ej heller så underligt. Hvem
vill anses för dålig fosterlandsvän? Hvem vill förklaras för
varg i veum?
Hvad har följden blifvit? Jo, att de svenska historiska
skådespel som skrifvas och spelas i våra dagar äro med
ett enda undantag, “Mäster 01of“, af samma skrot och korn
som för fyrtio år sedan. Beskow spökar, Börjesson går igen,
allt är som förr, slägte från slägte^ lögn på lögn, och der
lögnen släpper, inträder ett ofantligt tomrum. Det
kännetecknande af förflutna tider som det historiska skådespelet
skulle uppvisa i förenmg med intresseväckande dramatisk
framställning finnes lika litet nu som förr, lika litet hos hr
Evers som hos hrr Blanche och Hedberg.4 Det är blott de
yttre tilldragelserna som nödtorftigt flickas i hop till några
akter eller till en hel mängd tablåer, der ståten och
skräf-let få ersätta hvad som brister i verkligt innehåll. Hertig
Karl stultar omkring och skroderar om framtiden lika
barnsligt och osannolikt som Birger Jarl före honom. Hvilka
löjliga gubbar!
Men det låter bra, och galleriet hurrar, och akademien,
det vigtigaste af allt, har satt sin snille- och smakprägel
på det “fosterländska verket“ som skall lära massorna att
vörda våra “stora minnen.“ Akademien kunde dock
mycket bättre uppnå det målet, om hon läte införa i
Posttidningens officiela afdelning, hvilket sedermera naturligtvis
af-trycktes af alla andra tidningar, ett tillkännagifvande af
ungefär följande lydelse:
“Det historiska skådespel som svenska akademien, i
öf-verensstämmelse med sin höga stiftares nådiga afsigt att
under uppodlande och stadgande af svenska språket utsprida
och upphöja äran och minnet samt sjunga stora mäns lof,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
