Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen och hans ”Gengangere”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det då någon religionsfantast vi här se framför oss, den der
i sitt vanvett tror på en omedelbar skickelse och hvars galna
{öretag deri skulle kunna finna en förklaringsgrund?- Åh nej!
Det är en i dylika tiug ganska småförståndig man, som visst
icke underlåter att brandförsäkra sina egna tillhörigheter och som
icke har större tillit till försynens direkta ingripande till skydd
för det heliga asylet, än att han försigtigtvis frågar fru Alving:
“men hvis nu ulykken engang var ude ? En kan jo aldrig vide
— Vilde De så kunne oprette skaden igen.u — Det är ett helt
annat skäl än ett blindt religionssvärmeri, som förmår honom
att lemna asylet oassureradt. Om det brandförsäkrades, så skulle
man — så säger Manders till fru Alving — “let komme til at
opfatte det, som om hverken De eller jeg havde den rette tillid
til en højere styrelse.u För skenets skull och för.att undgå
angrepp i tidningarna vill man låta asylet stå på Guds försyn. ,
Det är svårt att veta, om det är dumheten, fegheten eller
lättsinnet Ibsen här velat förläna den oförtjenta äran att varda
segrare. I alla händelser är resonnemanget fullkomligt onaturligt.
Kan man väl — jag frågar blott — tänka sig en menniska så
enfaldig, att han tror på något så löjligt, som att han skulle
blifva anfallen i tidningarna, derför att han vidtagit
försigtighets-mått mot eldfara på en fattiggård och, om han i sin feghet skulle
frukta några galna fantasters beskärmelser, hur vill han då reda
sig gent emot alla de berättigade förebråelser, han måste komma
att uppbära af alla kloka menniskor, då han påtager sig det
dryga ansvaret att låta asylet stå utan brandförsäkring? Ett
mer orimligt motiv kan väl icke användas för att täcka en
lättsinnighet, som hos en qvinna af fru Alvings praktiska sinne är
en komplett psykologisk orimlighet. — Likaså moraliskt
beklaglig hela den grund är, på hvilken Ibsen bygger sin
framställning af det öde, som drabbar den Alvingska förmögenheten, lika
så praktiskt omöjliga äro de skäl, på hvilka han låter det
beslut tillkomma, som tillintetgör ett godt och ädelt användande
af samma förmögenhet.
Till ”gengangere” och räknadt till “alle slags gamle afdøde
meninger og alskens gammel afdød tro og sligt nogetu hör ock
äktenskapet. I detta afseende upprifver Ibsen årtusendens
föreställningssätt med roten. Man ser i hans “familjedrama“ en
hustru, som öfvergifver sin man och som, då hon förmås att
återvända till honom, iör ett krig mellan mannens laster och.
allmänhetens omdöme. Med beundransvärd kraft vet hon dölja
mannens fel samt offrar sig sjelf för att hindra det något
ofördelaktigt må ntspridas om mannens vandel. Och gör hon detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
