Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
för elementärlärarne icke skulle kunna beredas utan genom
de nya terminsafgifterna, under det hr Abraham Rundbäck
för sitt ej fullt deciderade votum ej har något annat skäl
att anföra än sitt subjektiva tycke och hr Lyth försöker
att hjelpa fram saken genom att vilja återföra
undervisningen i statens allmänna läroverk till samma föga
utvecklade ståndpunkt, på hvilken undervisningen för flickor
hittills befunnit sig i vårt land. På motsatta sidan finner
man deremot sådana fullständiga och väl motiverade
anföranden som de af hrr Gilljam, Wieselgren, Torpadie, frih.
Nordenskiöld m. fl. afgifna, hvilka tydligt nog torde visa
på hvilken sida man närmast har att söka den klart
genomtänkta opinionen. Och hvad än mera är, det är en af det
för sparsamheten så • lifligt nitälskande landtmannapartiets
egne mest klartänkte ledamöter, hr Ola Andersson i
Bur-löf, som vid 1880 års riksdag är den förste att bestämdt
taga till orda mot det nya förslaget och som äfven
formulerar det nekande votum, som sedermera för den gången
blef kammarens beslut.
Helt säkert har äfven den nu varande chefen för
ecklesiastikdepartementet all anledning att gratulera sig till att
vid 1880 års riksdag Upsala stads då varande representant
i Andra kammaren undvek att taga del i diskussionen om
denna fråga. Professor Hammarskjöld hade då ingen
bestämd åsigt att uttala; i fjor är han som statsråd och
föredragande departementschef ännu obeslutsam, men i år är
han fardig att göra ett med 1878 års komité, som “icke
tvekat “, och det fastän inga praktiskt tvingande skäl
föreligga till att på ett sådant sätt söka få i hop den summa
af 400,000 kr., som är allt hvad regeringen tror sig kunna
påräkna af den i fråga satta systemförändringen. I trots
af det skenfagra talet om en blott “förhöjning" af redan
befintliga utgifter, hvilket för öfrigt, som vi redan sett,
ingalunda håller streck, är det således helt enkelt den
kostnadsfria undervisningens princip man här vill åt. Men låt
oss då åt minstone först, som sig bör, diskutera den saken.
Ur Dagens Krönika. II. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
