Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållit. Det är väl icke bildningens skuld, om en sådan
person icke vill söka sin utkomst, hvarhelst han lämpligast
och säkrast kan finna den; icke heller kan väl uppfostran
i våra högre allmänna läroverk tänkas vara egnad att
förstöra en ynglings vare sig kropps- eller själskrafter, så att
han derigenom skulle blifva oförmögen till hvarje annan än
en viss särskild mindre påkostande sysselsättning. Hvilket
yrke han efter slutade skolstudier än väljer, bör ju alltid den
större eller mindre bildning, han kunnat vara i tillfälle att
få inhämta, blifva honom ett plus, som för honom
möjliggör en omvexling i dagsarbetet#och hjelper honom att
lättare finna sig till rätta på sin plats i samhället. Detta
förmår bildningen, under det saknaden af bildning och kun-
- skaper lättare leder till missnöje* och afund mot bättre
lottade. Bevis härför och det ändå af temligen färskt datum
erbjuda de revolutionära rörelserna i åtskilliga land, der
man icke med samma omsorg som hittills hos oss vetat
att sörja för den offentliga undervisningen på alla stadier.
Sant är visserligen, att den kostnadsfria undervisningen
i vårt land vissa tider underlättat eller till och med
befordrat ett större tillopp till tjenstemannabanan och de
intel-lektuela lefnadsyrkena, men detta torde-vara en fråga om
arbetets fördelning, hvilken lika som alla dylika frågor så
småningom ordnar sig sjelf under inverkan af den kända
ekonomiska lagen om förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan. Och vill man fmna det verkliga skälet till detta
missförhållande sådant det hittills vid vissa tillfållen visat sig,
om än aldrig i den utsträckning hr Borg och hans
menings-vänner nu vilja låta påskina, så får man för öfrigt efter vår
åsigt först och främst söka det i den omständigheten, att
de egentliga yrkena under de senaste årtiondena allt mera
undanträngts af fabriksarbetet, hvilket hittills icke hunnit
blifva så ordnadt med afseende på tillgodoseendet af den
enskilde arbetarens fördelar, att icke hvär och en, som haft
någon annan möjlighet till utkomst i lifvet, skulle sökt
och fortfarande skulle söka att betjena sig af denna. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
