Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från 1882 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt igenom förändrade arbetsförhållanden, som vid början
af detia århundradet inträdde såsom en oundviklig följd af
ångans och maskinernas allt allmännare användande, hafva
ännu icke hunnit att så ordnas, som de väl en gång blifva
det, och under öfvergångstiden har helt naturligt hvar och
en försökt att “krafla sig upp“, så godt i hans förmåga
stått. Och om ett större eller mindre antal individer
der-vid dukat under i striden, så är detta endast en sida af det
oundvikliga “kulturens offerväsen", om hvilket en
varm-hjertad svensk filosof så förträffligt talar, en sida deraf,
som icke ens får anses vai»a den allra farligaste, och i alla
fall ej så farlig, att man för det ondas botande skulle anses
berättigad tillgripa den utvägen att beröfva hela den stora
massan af nationen hvad som under alla omständigheter är
något i och för sig absolut godt. Andra tider skola dessutom
helt säkert medföra andra åsigter äfven i detta afseende.
Dock torde vi icke behöfva vänta så länge för att få
se en mera naturlig utjemning af lefnadsyrkena. Låt vara,
att en förlåtlig föräldrafåfänga, uppmuntrad af de senaste
årtiondenas gynsamma ekonomiska utveckling, stundom
kunnat leda till, att en del ynglingar kommit in på för dem
olämpliga lefnadsbanor, så lär väl en förändring härutimian
snart vara att motse, ty märker man endast väl en gång,
att fåfängan blifver så dyr, att hennes tillfredsställande
måste köpas med ett helt lif af umbäranden och försakelser,
då låter man henne nog fara. Och i samma mån som en
ökad bildning medför förmåga till ett rättvisare uppskattande
af allt ärligt arbete, kommer nog den befarade ensidigheten
i valet af lefnadsyrken äfven att gifva vika. Redan har
man också sett ynglingar efter aflagd maturitetsexamen
förståndigt nog söka göra sig sin bildning till godo i det rena
handtverkets tjenst; den, som skrifver detta, har sjelf på
skolbänken suttit till sammans med kamrater, som handlat
efter en så klok grundsats. Huru många äro icke också
de ynglingar, hvilka efter att ha hunnit samma
bildningsgrad, egna # sig åt handeln? Och det måtte väl falla våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
