Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tegel, i lera och på duk. Blick på vår nutidskonst af Claudius (non Marcellus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några. Det är en gammal, mångårig medlem af en
konstförenings inköpsnämd som bekänner detta, och han söker
alldeles icke. ursäkta sig sjelf. Ty hvar finnes ursäkt i det
fallet? Nämden är solidarisk, och det vore fegt att söka
kasta skulden på några medlemmar och frikänna andra.
Vi må alla vidkännas hvad som beslutats i allas namn.
Den enda mildrande — om något kan vara mildrande i det
fallet — omständigheten är, att inköpsnämden handlat på
god tro, ansett sig handla rätt, då den för godt pris
handlat till sig, till föreningen, en hop odugligt skräp, blandadt
här och der med ett enda förtjenstfullt arbete.
Okunnigheten och illviljan påstå naturligtvis, att inköpsnämden är
partisk, begår mannamån, afsigtligt gynnar en på en
annans bekostnad, och nämden får vara glad, om hon icke
helt enkelt skylles för att låta köpa sig. Sådant der får
man underkasta sig, då man af 150 utbjudna arbeten icke
kan köpa flera än 15 eller så omkring. En tiondel är nöjd,
nio tiondelar svära ve och förbannelse och tveka icke att
framkasta de svartaste beskyllningar.
Men det är. icke för hvad nämden ej köpt, utan just
för hvad hon köpt söm hon rätt många gånger borde känna
samvetsqval, ty hon har genom sin beskedlighet,, sin önskan
att uppmuntra likt och olikt, gjort stor skada. Hade icke
konstföreningar funnits, skulle vårt land ovedersägligt hafva
haft betydligt färre antal konstidkare än nu, men det hade
då också ganska visst haft långt flere konstverk. Det är
det lilla, det futtiga och fnaskiga som konstföreningarna
uppmuntrat. Det är personer som aldrig bort tänka på
konstidkande som dessa föreningar dragit från andra yrken
och inbillat, att de verkligen vore konstnärer.
Föreningarna ha icke råd att köpa riktigt värdefulla konstverk, ty
sådana äro dyra, och derför hälla de sig till de dåliga, på
sin höjd till medelmåttorna.
Sannerligen är det icke ett sorgligt tillstånd tör kon*
sten i ett land, der staten gör mycket litet, de enskilda
ungefär ingenting och konstföreningarna hålla sig blott till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
