Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tegel, i lera och på duk. Blick på vår nutidskonst af Claudius (non Marcellus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
dre underhållas, om det-icke hos allmänheten finnes någon
värme för konsten.
Hade konstutställningen i Göteborg sistlidet år icke
visat ett bestämdt framsteg hos våra målare, skulle man på
goda skäl hafva kunnat tvifla på ett framåtskridande, ty
hvad man sedan flera år fått se i Stockholm har just icke
varit öfvertygande. Det var dock icke svenskarne, som i
Göteborg väckte största uppmärksamheten, ty den hade
dan-skarne tagit för sin räkning. För den som under de
senaste åren icke sett dansk målarkonst var
göteborgsutställnin-gen en stor öfverraskning. Det ensidigt nationela som så
länge fängslat den danska konsten är icke längre herskande,
och det var dock förhållandet ännu på utställningen i
Kö-benhavn 1872 och i Wien 1873 samt till och med i Paris
1878.
Lyckligtvis är det nu, efter hvad man såg 1881 i
Göteborg, slut med det regementet, och det är konsten, stödd
på naturen, som hunnit till sin fulla rätt. Och hvarifrån
kommer denna förändring? Från Paris! Det må gräma en
ärlig “nationel" aldrig så mycket, så kan det likväl: icke
bortförklaras, att den friskare, sannare och näturliga
riktningen i den samtida danska målarkonsten härleder sig
en-. dast och allenast derifrån, att de unga danska målarne fara
till Paris, hvilket de förut ängsligt skydde och hvarifrån
deras lärare på det allvarligaste afhöllo dem. De unga
hafva insett, att de icke hade annat val än att antingen,
efter en liten vistelse i Rom, der de vanligtvis ingenting
lärde och då de så väl på bort- som hemresan sorgfälligt
undveko alla orter, der konst idkas, som kunde på den göra
något “främmande" intryck, fortfarande sitta hemma och
vara “nationela4* eller fara till det enda ställe, der man i
vår tid kan på fullt allvar få lära konsten, och varda
“konstnärer". De valde det senare.
En af de "nationele", docenten Lange, går så långt i
medgifvande, att han erkänner*, att han af verldsutställ-
* Jul. Lange: Vor Kunst og Udlandets. Kbhvn 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
