Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emile Zolas författarskap. Med särskild anledning af ”Bättre slödder”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anständighetens lag, om blott det sker i sedligt intresse och
på tjenligt sätt, torde man hafva rätt tydt det gamla ordet:
castis omnia casta.
C. 0. D. Björkman.
Ja, jag vet nog, hvad ni än en gång skall säga mig.
Ni skall säga mig, att jag gör orätt i att tala om Pot-Boiiille,
att jag ofrivilligt puffar för en förkastlig bok och att jag
gjorde bättre, om jag vore stum derom, att tystnaden är
ett fruktansvärdt vapen, att Zola ingenting högre åtrår än
uppseende, till och med för priset af en upptuktelse af
prima sort. För en fiende till Zola vore dessa skäl goda,
men för en man, hvilkens penna är egnad åt
pariserkröni-kan, äro de dåliga. Det är tid att hämnas Paris för Zolas
smädelser. Detta är en högre hänsyn, som tager försteget
för alla de andra; läte man Zola hållas, skulle främlingen
göra sig en skön idé om parisarne. Idel smutsiga svin,
efter hvad Zola påstår! Nej, säger jag, nej!
Denna Zolas grymma förnedring, när han sjunker från
en sådan höjd till Fot-Bouilles pöl, var att förutse; det
var sakernas naturliga gång. När jag såg landthuset vid
Médan höja sig ur jorden, när jag såg arbetarne klättra på
ställningarna som kattor, när jag såg byggherrn beundra
sig sjelf i sitt bygge, tänkte jag: det skall sannolikt
ingenting ondt hända arbetarne, men husets herre skall kanske
en vacker dag göra kullerbytta. Penningdjefvulen hade gripit
artisten vid strupen; de digra vinsterna på VAssommoir
hade småningom förvandlat skriftställaren till en spekulant;
det tycktes mig, att han började skrifva sina böcker tvefaldt
och att han i brädden af hvarje sida i sitt manuskript
summerade hvad detta kunde komma att inbringa honom; han
skref icke längre för de kännare, som ställa så högt i sin
aktning la Conquéte de Tias sans, la Faute de Vabbé Mouret,
Therése Raquin och denna Assommoir, så rik på sköna
och lefvande taflor. Nu åter arbetade Zola för murarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
